Effektivisera istället för att höja skatterna

Effektivisering. Svenskt Näringsliv bedömer att det är möjligt att effektivisera kommunal verksamhet med 15 – 25 miljarder kronor fram till år 2020 utan att kvaliteten blir lidande. Därtill kan effektiviseringar också ske i landstingen. På så sätt kan skattehöjningar undvikas.
Anders Morin , ansvarig för välfärdsfrågor, Svenskt Näringsliv
Annons

Sveriges kommuner är under stor press. Stora underskott hotar. Redan till år 2020 beräknar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att det sammanlagda ekonomiska resultatet i kommun- och landstingssektorn måste förbättras med nästan 50 miljarder kronor för att uppnå stabila finanser. Detta motsvarar en kommunal skattehöjning på mer än 2 kronor.

Det är sedan länge ett känt fenomen att kommuner har väsentligt skilda kostnader för sin verksamhet utan att detta kan förklaras av skillnader i kvalitet eller förutsättningar. Detta har ofta, korrekt, tolkats som att det finns en effektiviseringspotential i kommunerna. Frågan är hur stor den kan tänkas vara för sektorn i sin helhet? För att få en uppfattning om det har Svenskt Näringsliv låtit konsultföretaget WSP räkna på detta.

Rapporten studerar sex olika områden inom kommunal verksamhet: förskola, grundskola, gymnasium, äldreomsorg, individ och familjeomsorg och handikappomsorg.

Annons

För varje område tas en benchmarkinggrupp av kommuner fram. Den tas fram genom att först fastställa en god kvalitet. I fallet med grundskola mäts till exempel det faktiska meritvärdets positiva avvikelse från det modellberäknade meritvärdet i årskurs nio. Det modellberäknade meritvärdet har tagits fram av SKL och anger det värde som kommunen ”borde ha” givet sina förutsättningar, exempelvis vad gäller socioekonomi. I stort väljs kommuner ut så att de motsvarar de 20 och 30 bästa procenten i landet på varje område ovan.

Även kostnadsjämförelsen görs med hänsyn till strukturella förutsättningar. I fallet med grundskola ovan mäts de faktiska kostnadernas avvikelse från så kallad standardkostnad mätt som kronor per elev. Standardkostnaden mäter den kostnad kommunen ”borde ha” givet sina förutsättningar. Ur gruppen kommuner som bedöms ha god kvalitet väljs de 15 kommuner ut som har störst avvikelse ”neråt” i förhållande till sina standardkostnader och den genomsnittliga kostnaden för dessa kommuner beräknas.

På detta sätt tas en grupp av kommuner fram som klarar av att bedriva verksamhet med hög kvalitet till låga kostnader. Här finns både små och stora kommuner med stor regional spridning.

Sedan antas att övriga kommuner kan förbättra sin kostnadseffektivitet. I ett scenario antas att övriga kommuner förbättrar sin kostnadseffektivitet till samma nivå som benchmarkinggruppens genomsnittliga kostnader. I ett annat scenario antas att övriga kommuner förbättrar kostnadseffektiviteten med halva differensen till benchmarkinggruppens kostnader. I det första scenariot uppnås en effektivisering på 42 miljarder kronor, i det senare är effektiviseringen 21 miljarder kronor.

Naturligtvis måste resultaten ovan ses som indikationer, inte som exakta siffror. Men vår nya studie visar dessutom på i princip obefintliga samband mellan kostnad och kvalitet. Vi menar att det finns några huvudsakliga slutsatser att dra av detta.

För det första att det uppenbart finns en stor potential att höja effektiviteten i den kommunala sektorn. Att ta tillvara den handlar inte om ”blinda” besparingar som går ut över kvaliteten utan helt enkelt om att lära av de kommuner som idag lyckas leverera god kvalitet till lägre kostnader än andra.

För det andra att det krävs ett systematiskt och målmedvetet arbete för att åstadkomma detta. Vi tror, baserat på kommuner som arbetar så idag, att en viktig väg att gå är att bygga in styrning mot effektivitet i budgetprocesser och mäta kvalitet, samt att faktiskt skapa incitament för kommuner att effektivisera sig.

För det tredje att studier som denna i någon mening visar på en effektiviseringspotential som en ögonblicksbild som utgår från de stora skillnaderna mellan kommunerna.  Även de kommuner som idag har en god produktivitet i jämförelse med andra kommuner har självklart möjlighet att förbättra sig. Därför har vi dessutom räknat på scenarier där detta sker.

Svenskt Näringsliv bedömer att det är möjligt att effektivisera kommunal verksamhet med 15 – 25 miljarder kronor fram till år 2020 utan att kvaliteten blir lidande. Det motsvarar mellan tre och fem procent av kommunernas totala kostnader. Därtill kan effektiviseringar också ske i landstingen.

Närmare hälften av resultatförbättringsbehovet i kommun- och landstingssektorn kan då klaras genom effektiviseringar. Om detta kombineras med andra åtgärder kan skattehöjningar undvikas.

För att klara välfärdens långsiktiga finansiering är, som Svenskt Näringsliv tidigare visat, en fortsatt långsam ökning av produktiviteten efter 2020 av avgörande betydelse.

I det här sammanhanget är det viktigt att påminna om de privata aktörernas centrala roll för att utveckla nya innovativa och kostnadseffektiva metoder.

Nu gäller det för kommuner och landsting att ta till vara möjligheterna till effektiviseringar! Att inte göra det riskerar att leda till en negativ spiral med sämre drivkrafter till arbete och sämre förutsättningar att klara välfärdens finansiering. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

  • Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor, Svenskt Näringsliv

Fler artiklar om Ekonomi

Igår 05:45

”Välfärdsdebatten måste handla om medborgarna”

Lena Dahlstedt & Klara Palmberg Broryd, Nacka kommun
29 mars

Ge allmänheten insyn i EU-budgeten

Max Andersson & Staffan Dahllöf, EU-parlamentariker (MP) / rapportförfattare
28 mars

”Skåne har inte råd med Länsstyrelsen”

Carina Wutzler & Henrik Thorsell , kso resp andre vice ordf (M), Vellinge
27 mars

Vill C skapa kaos med SD i hejarklacken?

Hedda Berkesand, språkrör Grön Ungdom i Stockholmsregionen
22 mars

”Vårdpersonal förlorar på sänkt brytpunkt”

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet

Senast publicerat

Igår 13:54

”Vårt ställningstagande mot SD är solklart”

Magnus Ek, ordförande Centerpartiets ungdomsförbund
Igår 11:53

Snabbare digitalisering om vi tar efter grannländerna

Per Blom & Anders Persson , PA Consulting Group
Igår 06:15
Igår 05:45

”Välfärdsdebatten måste handla om medborgarna”

Lena Dahlstedt & Klara Palmberg Broryd, Nacka kommun
Igår 05:45

”Utveckla de regionala järnvägarna”

Helena Leufstadius mfl, vd Svensk kollektivtrafik

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här