Det ska kosta att diskriminera

Demokrati. Registreringen av romer visar med plågsam tydlighet på de diskriminerande och rasistiska strukturer som alltför många människor möter i sin vardag. Att gå till botten med registreringen och kulturen inom polisen är en nödvändighet. Men det räcker inte, vi måste göra mer än så, inte minst från kommunalt håll.
Åsa Jernberg , Miljöpartiet Stockholms stad
Annons

En ung man i 20-årsåldern, född och uppvuxen i Sverige, men vars föräldrar är födda i ett annat land, berättar för mig hur han var och varannan dag får visa legitimation för polisen när han kliver av på sin tunnelbanestation i Storstockholms ytterstad. Han rycker uppgivet på axlarna och säger att så ser verkligheten ut, vissa tvingas visa legitimation jämt och ständigt, andra inte. 

Jag möter en ung tjej med utländsk bakgrund från Stockholms norrförort som säger att hon får kämpa mycket hårdare för att bevisa sig än andra barn. Det är lätt att tappa tron på sig själv när samhället signalerar att vissa barn inte har samma chanser som andra, menar hon.

Den strukturella diskrimineringen i vårt samhälle påverkar människors syn på sig själva och sina möjligheter att ta sig fram. Den lägger hinder i vägen för individens frihet och drömmar. Avslöjandet om att romer finns registrerade i ett hemligt polisregister gör det extremt tydligt att villkoren ser olika ut för olika människor. Registret är en kraftig signal om att en del barn är dömda på förhand, i strid med både Barnkonventionen och svensk lag. Det redan låga förtroendet för polisen som finns i förorter och bland romer försvagas nu ytterligare. Staten måste gå till botten med polisens registrering och de som registrerats måste få upprättelse. 

Annons

Men detta räcker inte. Vi måste även se frågan om diskriminering och rasism ur ett bredare samhällsperspektiv. Den strukturella diskrimineringen finns inte bara inom polisen utan även i många andra delar av samhället. Som kommunpolitiker har jag precis som alla andra politiker ett ansvar för att bekämpa diskriminering. Nedan lyfter jag fem åtgärder som vi kommunpolitiker kan och bör genomföra:

1. Öka andelen chefer med utländsk bakgrund.
Inom Stockholms stad, min egen kommun, är det bara 1,8 procent av cheferna med fullt ledningsansvar som är födda utanför Europa. Andelen chefer med utländsk bakgrund behöver öka för att stärka mångfalden i chefsgruppen och minska risken att kommunen går miste om värdefull kompetens. Kommunerna bör vara föredömen i arbetet med att skapa en arbetsmarknad utan diskriminering. 

2. Gör skolan till en plats där inget barn diskrimineras.
Det är väl känt att lärares förväntningar har stor påverkan på barns utveckling. Ett barn som blir sett och trott på får självförtroende och växer. Ett barn som däremot möts av låga förväntningar riskerar att fastna i en negativ självbild och få svårare att nå kunskapsmålen. Skolpersonal bör få kompetensutveckling inom lika rättigheter, Barnkonventionen och diskriminering. Alla barn ska mötas av en skola som tror på deras förmåga.

3. Utbilda politiker i diskrimineringsfrågor och rasism.
Det finns ett kunskapsglapp hos en del politiker när det gäller strukturell diskriminering och inte sällan en uppfattning om att vi ska fokusera på individen istället för strukturerna. Då missar vi att strukturerna faktiskt slår mot individen. Kommunerna bör få i uppdrag av sina kommunpolitiker att genomföra en utbildningsinsats för politikerna om normkritik, lika rättigheter och diskriminering i syfte att göra oss politiker till bättre beslutsfattare. 

4. Genomför anonyma diskrimineringstester.
Fler kommuner bör följa Göteborgs exempel och inrätta ett centralt organ inom kommunen som arbetar med antidiskrimineringsfrågor, där kontinuerlig uppföljning är en viktig del. Ett sätt att mäta förekomsten av diskriminering är genom anonyma diskrimineringstester, exempelvis av rekrytering, bostadsförmedling eller vilka som kommer in på krogen. Genom att utföra tester får vi mer kunskap om olika diskrimineringsproblem och kan följa upp och vidta åtgärder eller sanktioner, exempelvis dra in alkoholserveringstillståndet för krogar som diskriminerar.

5. Öka stödet till antidiskrimineringsbyråerna.
Det behövs fler aktörer i samhället som driver diskrimineringsfall till domstol för att inte riskera att diskrimineringslagstiftningen blir tandlös. Därför bör vi anslå ett långsiktigt kommunalt eller regionalt stöd till antidiskrimineringsbyråerna. Att skyddas mot diskriminering är en mänsklig rättighet. Det ska kosta att diskriminera.

Diskriminering och rasism begränsar människors frihet och möjligheter och krymper drömmar. Det är hög tid att sätta in kraftigare satsningar och åtgärder än vi sett hittills för att skapa ett samhälle fritt från diskriminering och rasism.

Fler artiklar om Arbete

27 september

Integrationen kräver enklare företagande

Magnus Ek, förbundsordförande CUF
27 september
26 september

Genomför hembesök för jämställdhetens skull!

Erik Andersson, riksdagsledamot (M) Stockholms län
26 september

Politiker, ta ansvar för krisen i socialtjänsten!

Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision
23 september

Erbjud flexibla jobb för att locka unga

Sofia Larsen & Magnus Hedberg, Jusek

Senast publicerat

Idag 05:35

Utnyttja civilsamhällets inkluderande kraft!

Lena Nyberg, generaldirektör MUCF
Idag 05:35

Bantad budget kan få smittsjukdomar att öka

Frida Sandegård mfl, förbundsordförande RFSL
Igår 13:37

Regionalt självstyre slår mot dyslexipatienter

Helena Forne-Wästlund, doktorand och vårdföretagare
Igår 12:14

Shekarabi, förklara att marknaden inte är "fri"!

Sofie Granberg & Daniel Suhonen, utredare resp. chef, Katalys
Igår 12:14

L: Åkesson, lägg de ryska korten på bordet!

Anders Rehnberg & Maria Nilsson, Liberala ungdomsförbundet/ Liberala Kvinnor

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här