”Det måste löna sig att sortera rätt”

Avfall. Sveriges omställning till ett hållbart kretsloppssamhälle är beroende av hushållens vilja och möjlighet att sortera sitt avfall för återvinning. De hushåll som sorterar rätt ska premieras. Så fungerar det inte i dag, skriver HSB, Fastighetsägarna, SABO, Hyresgästföreningen och Riksbyggen i en gemensam debattartikel.
Magnus Ulaner m fl , miljöchef HSB Riksförbund
Annons

De som sorterar förpackningar och returpapper nära bostaden får betala för det via hyran eller månadsavgiften till bostadsrättsföreningen. Med den av regeringen aviserade övergången till kommunal förpackningsinsamling har vi chansen att skapa ett bättre system där det är lätt och lönsamt att göra rätt.

Vi är duktiga på att sortera i Sverige, men det finns fortfarande alltför många förpackningar och returpapper som hamnar i det brännbara avfallet i stället för att återvinnas. Den största utmaningen är återvinning av plastförpackningar. Statistik från Förpacknings och Tidningsinsamlingen (FTI) visar att över 60 procent av de producerade plastförpackningarna under 2014 inte återvanns till nytt material. 

En alldeles för hög siffra – helt i onödan. 

Annons

En undersökning som HSB låtit Sifo göra bland drygt 1 200 hushåll, visar att 55 procent av dessa anser att bättre möjligheter till återvinning nära det egna boendet skulle bidra till att man källsorterar i större utsträckning än i dag.

I nuvarande lagstiftning ligger ansvaret för insamlingen av förpackningar och tidningar på producenterna. Det insamlingssystem som producenterna erbjuder är knappt 6 000 återvinningsstationer i hela landet, vilket ofta innebär långa avstånd för att lämna avfallet. 

Dessa återvinningsstationer finansieras via en förpackningsavgift som ligger inbakad i priset för varan eller tidningen. Den räcker bara till de 6 000 återvinningsstationerna och det är inte tillräckligt för att ge medborgarna en god service. 

Därför har fastighetsägare och bostadsrättsföreningar frivilligt byggt och bekostat en egen fastighetsnära insamling trots att insamlingen ska vara producenternas ansvar. Detta har betalats genom högre hyror och avgifter i bostadsrättsföreningar. 

I dag har över 50 procent av fastighetsägarna till flerbostadshus och bostadsrätter infört fastighetsnära insamling trots avsaknad av ekonomisk stimulans. Det är ett tydligt tecken på att det finns en vilja att bidra, men som även visar att många fortfarande saknar insamling nära bostaden.

Regeringen anser att producenterna inte har tagit sitt fulla ansvar för insamlingen. Det håller vi med om. 

Nu vill regeringen ha en övergång till kommunal insamling. En viktig utgångspunkt för regeringen är att förenkla för hushållen att lämna ifrån sig förpackningar och returpapper. 

En utredare ska föreslå hur en övergång till kommunal insamling ska genomföras samt hur insamling och återvinning ska, såsom alltid varit avsikten, finansieras av producenterna. 

Vi är villiga att stötta kommunerna i utformningen av insamlingen med vår kunskap och kännedom om återvinning bland de boende, så att vi tillsammans kan utveckla ett effektivt insamlingssystem.

För att minska mängden avfall och öka återvinningen måste hushållen bli mer delaktiga än i dag. Rätt incitament och kortare avstånd till insamlingsplatsen kan öka möjligheten och viljan att sortera. Det ska vara lätt att sortera rätt och det ska löna sig att göra rätt.

För att lyckas med detta behövs: 

• Att regeringen och kommunerna tydliggör att avfall är en resurs som ska tillbaka till kretsloppet. Detta kan göras genom att hushållen inte behöver betala flera gånger för att samla in förpackningar och returpapper till producenterna.

• Att hela insamlingen av förpackningar och returpapper finansieras enbart genom förpackningsavgift och materialvärdet. Inte förrän då har producenterna ett incitament att minska mängden förpackningar. 

• Att incitamentsbaserade lösningar ses som bättre än tvingande krav. Det ska vara lönsamt för de boende och fastighetsägare att sortera och tillhandahålla insamlingsplatser.

• Att insamlingsplatserna kommer närmare de boende. Detta kan lösas på olika sätt beroende på de lokala förutsättningarna. Kvartersnära gemensamma insamlingsplatser kan vara en lösning när det inte finns utrymme för miljörum eller om externa insamlingsplatser är mer kostnadseffektiva för de boende än insamling i fastigheten. 

• Att kommunerna samråder med boende och fastighetsägare om lokala insamlingssystem, så att det inte blir ett nytt system som inte är anpassat efter de boendes behov.

Med den nya utredningen finns en unik chans att inte bara titta på vem som ansvarar för insamlingen utan även göra en betydande insats som kan gynna miljön och samhället. Vi hoppas att politikerna både vill och vågar ta den.

Fler artiklar om Miljö

7 december

”Missförstånd att särkrav går emot lagen”

Gunnar Söderholm, förvaltningsdirektör, Miljöförvaltningen Stockholms Stad
7 december

Miljözoner begränsar människors resande

Anders Ydstedt & Paul G Höglund , Kungliga Automobil Klubben (KAK)
5 december

Magdalena Andersson har handen i tomtens säck

Josef Fransson & Mattias Bäckström Johansson, Sverigedemokraterna
2 december

Klimatkrisen är allas ansvar, sluta peka finger!

Fredrik Leijerstam, medlem i Miljöpartiet Uppsala
30 november

Visionära realister i politikens mitt kan göra mer

Paulo Silva, seniorkonsult och delägare i konsultföretaget New Republic

Senast publicerat

Idag 12:13

Överdriver vi vikten av Pisa-mätningen?

Åsa Melander, f.d. skolplatsplaneringschef i Londonkommunen Hackney
Idag 11:16

Därför är krav på pensioner problematiskt

Ulf Lindberg & Stefan Holm, Almega
Idag 11:05

Låt en myndighet utveckla pedagogiken i högskolan

Charlotta Tjärdahl & Fredrik Lindeberg, Sveriges förenade studentkårer
Idag 10:48

Vi kräver att människovärde går före utlänningslagen

Claudia Velásquez mfl, nätverket Socialistiska socionomer

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här