Det går att bygga vattennära och klara översvämningar

Miljö. Att ställa om Sverige för att bättre klara klimatpåfrestningarna är ett svårt men viktigt arbete. Allvarliga översvämningar inträffar sällan. Men det går att lära av dem för framtiden.
Lars Nyberg och Jan-Olov Andersson , Centrum för klimat och säkerhet

I Dagens Samhälle 8/8 publicerades en artikel om kommunernas inställning till översvämningshot, ”Kommunerna blundar för översvämningshotet”. Utgångspunkten var en studie om Vänerns översvämningsrisker som vi på Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet arbetar med.

Vi anser att artikeln ger en missvisande bild av vad som händer i Sverige i dag. Vid vårt forskningscentrum följer vi den utveckling som sker i Europa och Sverige när det gäller arbetet med översvämningsrisker. Vi bedriver också ett flertal forskningsprojekt i samarbete med kommuner och myndigheter på regional och nationell nivå.

Vi kan se att intresset för att bygga och bo vattennära är stort i många länder i västvärlden. Även i länder som Tyskland och England som drabbats värre än Sverige av översvämningar vill många bo i floddalar och längs kuster. I Sverige har intresset vuxit successivt och många kommuner vill använda vattennära boende för att utveckla sina städer och behålla sina invånare eller locka till sig nya. Det finns dock en fara att det kan leda till ökade översvämningsrisker om man inte tar hänsyn till riskerna på ett bra sätt.

Annons

Men skribenterna av artikeln missar det växande intresse som många kommuner nu visar när det gäller att anpassa planer och nybebyggelse till riskerna.

Att jobba med risker – saker som ännu inte inträffat – är diffust och därmed ofta svårt att hantera för samhällets beslutsfattare. Allvarliga översvämningar inträffar sällan. Därför är det en utmaning att föra kunskap från områden som drabbats till dem som ännu inte drabbats, och att använda kunskapen i framtida planering. Ett sätt är att belysa och sprida de goda exempel man kan finna i Sverige eller utomlands. Det kan vara allt från mjuka åtgärder i form av förändrad samhällsplanering eller katastrofövningar mellan inblandade parter, till hårda åtgärder i form av skyddsvallar eller vattentåliga material i byggnationer. Vi ser allt fler sammanställningar av olika åtgärder, till exempel i form av webbaserade exempelsamlingar som är tillgängliga för alla.

Att länsstyrelserna skulle vara uppgivna, som anges i artikeln, kan vi inte se. På många länsstyrelser utvecklas arbetet ganska snabbt med att foga in riskfrågorna i samhällsplaneringen på ett nytt sätt. Vi har i Västra Götaland och Värmland sett ett exempel där de med riktlinjen "Stigande vatten" tar tag i den långsiktiga samhällsplaneringen i översvämningsutsatta områden.

Vi som jobbar med dessa riskfrågor dagligen skulle gärna se att utvecklingen gick fortare, men detta är samhällsplanering som kommer att ta viss tid. Bland Vänerkommunerna ser vi ett ökande intresse för att bygga vattennära men också ett engagemang för att lära mer om riskerna och att inkludera dem i samhällsplaneringen. Även statliga och privata intressen berörs rejält av en större Väneröversvämning och har anledning att vara lika aktiva som kommunerna.

I Dagens Samhälle togs frågan upp om man från kommunerna vill gå ut med resultaten av den nya riskkarteringen och man kunde tolka artikeln som att kommunerna vill mörka resultaten. Detta har vi inte märkt något av och det måste bygga på en missuppfattning.

Det är dock en viktig fråga hur översvämningskartor kan publiceras på ett bra sätt. En karta ser ofta väldigt exakt ut, men när det gäller översvämningskartor är den visualiserade vattenutbredningen baserad på modellberäkningar med en rad osäkerhetsfaktorer. Vidare är de områden som på kartan står under vatten kopplade till olika återkomsttider (sannolikheter) för vissa vattennivåer. I Sverige har vi ganska liten erfarenhet av att kommunicera liknande saker och vi ser ännu få exempel på hur detta kan göras på ett begripligt sätt.

Från och med den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen, som kom 2007, har det hänt mycket i Sverige när det gäller intresset och medvetenheten om riskhänsyn och klimatanpassning.

Att ställa om Sverige så att vi bättre klarar dagens och framtidens klimat är mycket angeläget och arbetet pågår på flera håll och nivåer. Detta är något som behöver belysas och debatteras vidare i Dagens Samhälle och andra fora.

  • Lars Nyberg, Centrum för klimat och säkerhet, Karlstads universitet
  • Jan-Olov Andersson, Centrum för klimat och säkerhet, Karlstads universitet

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
661 har röstat hittills.

Fler artiklar om Infrastruktur

Idag 11:14

"Vägvalet är ett missnöjesparti"

Anders Högström, Ja till trängselskatt
Igår 12:46

"Inse att göteborgarna inte vill ha trängselskatt"

Theo Papaioannou, Vägvalet Göteborg
Igår 05:30

Så kan Kaplan bota bostadsångesten

Anders Lago, ordförande HSB
28 oktober

"Vi har inte råd att slösa bort vindkraften"

Anders Mathiasson m fl, Energigas Sverige

Senast publicerat

Idag 11:14

"Vägvalet är ett missnöjesparti"

Anders Högström, Ja till trängselskatt
Idag 09:23

"Asylsökande är värda ett bättre mottagande"

Marino Wallsten m fl, kommunalråd (S)
Idag 08:39
Idag 06:01

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här