Det är de mest utsatta ni talar om som ”för dyra”

LSS. I debatten hörs nu röster som uttrycker att LSS hotar statsbudgeten. När vi lyssnar till dessa uttalanden är det viktigt att ha i minnet att LSS handlar om människor. Vem eller vilka människor anses vara så uppseendeväckande dyra att hela statsbudgeten är i gungning?
Thomas Jansson , förbundsordförande FUB
Annons

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) uttalade sig häromdagen i Aktuellt om den ”uppseendeväckande ökningen” av kostnader för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och öppnade upp för att ändra lagen för att komma tillrätta med problemet. 

Enligt Socialstyrelsen hade 67 400 personer insatser enligt LSS 2014. Många har flera insatser beviljade, vilket ger att antalet insatser samma år var 114 800 stycken. 89 procent av insatserna ges till lagens personkrets 1, det vill säga personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 

En förkrossande majoritet av insatserna ges alltså till de personer som är allra mest marginaliserade och utsatta i samhället. De två vanligaste insatserna är boende med särskild service och daglig verksamhet.

Annons

Två insatser som ska ge en meningsfull sysselsättning och någonstans att bo där man inte är helt beroende av anhöriga för att få hjälp. Man kan tycka att detta är ett minimum i ett av världens rikaste länder.

Vad gäller statlig assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB), den mest kritiserade insatsen, visar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) att den personkrets som ökat mest mellan åren 2002-2014 är personkrets 1, alltså personer med utvecklingsstörning och autism.

2013 hade 6 500 personer i personkrets 1 statlig assistansersättning, vilket är 40 procent av den totala gruppen. 

Hur ligger det då till med kostnaderna och hoten mot statsbudgeten? Statistiska centralbyrån visar att kommunernas kostnader för LSS var knappt 45 miljarder år 2014. Statens kostnader för personlig assistans var cirka 30 miljarder. 

Kostnader kan dock beräknas på många olika sätt. LSS-verksamhet och personlig assistans sysselsätter ett mycket stort antal personer i Sverige. Enbart den personliga assistansen ger 90 000 personer arbete i olika omfattning. 

87 procent av assistansersättningen går till löner, 30 procent av den summan är sociala avgifter, 30 procent går till kommunal skatt och assistenterna konsumerar för en stor del av den summa som blir över vilket genererar moms till staten. 

Cirka två tredjedelar av assistansersättningen går alltså direkt tillbaka till den offentliga sektorn. Att ge människor arbete brukar i andra sammanhang inte räknas som en kostnad. När det gäller LSS och assistans verkar däremot en annan måttstock gälla. 

Många av de som arbetar inom LSS är ungdomar och/eller personer med invandrarbakgrund, grupper som vi vet har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Ska dessa i stället bli arbetslösa?

Statistik visar att en arbetslös person totalt kostar samhället lika mycket som en person anställd i offentlig sektor. 

Det mänskliga värdet av en lagstiftning som ger människor delaktighet och självbestämmande kan dock inte räknas i pengar. Som vi har konstaterat går kostnaden för LSS i huvudsak till personer med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd. Det är alltså dessa människor man hänvisar till som för dyra.

Sveriges historia när det gäller denna grupp är inget att vara stolt över. Inlåsning på institutioner med total isolering från samhället har varit norm fram till slutet av 1900-talet. 

Vad är alternativet till LSS och dess insatser och är alternativet billigare? Vilket samhälle vill vi ha? Vill vi fortsätta sträva mot ett värdigt liv för alla medborgare?


  • Thomas Jansson, ordförande Riksförbundet FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning)
Debatt/ Omsorg

LSS-utredningen

Regeringen tillsatte i slutet av maj en särskild utredare, Désirée Pethrus (KD), som ska se över assistansersättningen och delar av lagen om stöd och service, LSS. Utredningen har redan skapat debatt.
Klicka här för att delta i debatten

4 inlägg i denna debatt

Åsa Regnér, barn-, äldre och jämställdhetsminister (S)
Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister (S)

Dela den här debatten

Fler artiklar om Omsorg

Idag 07:00
Igår 13:06
Igår 11:18

Låt privata aktörer bygga äldreboenden

Sabina Joyau, näringspolitisk expert, Vårdföretagarna
22 juni

Standardisering passar inte för äldreomsorgen

Lena Micko, ordförande (S) SKL
20 juni

Sociala utfallskontrakt är vinster i välfärden

Nicklas Lundström, kommunstyrelseledamot (V), Norrköping

Senast publicerat

Idag 11:40

Sociala entreprenörer leder samhället framåt

Nicklas Wallberg, executive director på SE Forum (Social Entrepreneurship Forum)
Idag 10:52

Följ danska exemplet för att vässa Almedalen

Frida Berg, vd kommunikationsbyrån Geelmuyden Kiese
Idag 10:11

Höghastighetståg avgörande för konkurrenskraften

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordf (S) Malmö
Idag 07:00

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här