Det är de mest utsatta ni talar om som ”för dyra”

LSS. I debatten hörs nu röster som uttrycker att LSS hotar statsbudgeten. När vi lyssnar till dessa uttalanden är det viktigt att ha i minnet att LSS handlar om människor. Vem eller vilka människor anses vara så uppseendeväckande dyra att hela statsbudgeten är i gungning?
Thomas Jansson , förbundsordförande FUB
Annons

Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) uttalade sig häromdagen i Aktuellt om den ”uppseendeväckande ökningen” av kostnader för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och öppnade upp för att ändra lagen för att komma tillrätta med problemet. 

Enligt Socialstyrelsen hade 67 400 personer insatser enligt LSS 2014. Många har flera insatser beviljade, vilket ger att antalet insatser samma år var 114 800 stycken. 89 procent av insatserna ges till lagens personkrets 1, det vill säga personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 

En förkrossande majoritet av insatserna ges alltså till de personer som är allra mest marginaliserade och utsatta i samhället. De två vanligaste insatserna är boende med särskild service och daglig verksamhet.

Annons

Två insatser som ska ge en meningsfull sysselsättning och någonstans att bo där man inte är helt beroende av anhöriga för att få hjälp. Man kan tycka att detta är ett minimum i ett av världens rikaste länder.

Vad gäller statlig assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB), den mest kritiserade insatsen, visar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) att den personkrets som ökat mest mellan åren 2002-2014 är personkrets 1, alltså personer med utvecklingsstörning och autism.

2013 hade 6 500 personer i personkrets 1 statlig assistansersättning, vilket är 40 procent av den totala gruppen. 

Hur ligger det då till med kostnaderna och hoten mot statsbudgeten? Statistiska centralbyrån visar att kommunernas kostnader för LSS var knappt 45 miljarder år 2014. Statens kostnader för personlig assistans var cirka 30 miljarder. 

Kostnader kan dock beräknas på många olika sätt. LSS-verksamhet och personlig assistans sysselsätter ett mycket stort antal personer i Sverige. Enbart den personliga assistansen ger 90 000 personer arbete i olika omfattning. 

87 procent av assistansersättningen går till löner, 30 procent av den summan är sociala avgifter, 30 procent går till kommunal skatt och assistenterna konsumerar för en stor del av den summa som blir över vilket genererar moms till staten. 

Cirka två tredjedelar av assistansersättningen går alltså direkt tillbaka till den offentliga sektorn. Att ge människor arbete brukar i andra sammanhang inte räknas som en kostnad. När det gäller LSS och assistans verkar däremot en annan måttstock gälla. 

Många av de som arbetar inom LSS är ungdomar och/eller personer med invandrarbakgrund, grupper som vi vet har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Ska dessa i stället bli arbetslösa?

Statistik visar att en arbetslös person totalt kostar samhället lika mycket som en person anställd i offentlig sektor. 

Det mänskliga värdet av en lagstiftning som ger människor delaktighet och självbestämmande kan dock inte räknas i pengar. Som vi har konstaterat går kostnaden för LSS i huvudsak till personer med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd. Det är alltså dessa människor man hänvisar till som för dyra.

Sveriges historia när det gäller denna grupp är inget att vara stolt över. Inlåsning på institutioner med total isolering från samhället har varit norm fram till slutet av 1900-talet. 

Vad är alternativet till LSS och dess insatser och är alternativet billigare? Vilket samhälle vill vi ha? Vill vi fortsätta sträva mot ett värdigt liv för alla medborgare?


  • Thomas Jansson, ordförande Riksförbundet FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning)
Debatt/

Ny lag om assistans?

Kostnaderna för lagen om stöd och service, LSS, ökar och regeringen ska se över lagen. Ska det nu bli svårare att få assistans? Debatten är i full gång.
Klicka här för att delta i debatten

13 inlägg i denna debatt

Jenny Wilder & Anna Karin Axelsson, docent specialpedagogik / fil dr handikappvetenskap
Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister (S)
Håkan Thomsson, förbundsordförande Synskadades Riksförbund
Annika Wallenskog, biträdande chefsekonom, Sveriges Kommuner och Landsting
Håkan Thomsson, förbundsordförande Synskadades Riksförbund
Nora Eklöv, vice förbundsordförande, Förbundet Unga Rörelsehindrade
Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister (S)
Nora Eklöv, vice förbundsordförande, Förbundet Unga Rörelsehindrade

Dela den här debatten

Fler artiklar om Omsorg

27 maj

RBU: Ett dråpslag mot personlig assistans

Maria Persdotter, förbundsordförande RBU
26 maj

Så vill vi förbättra assistansersättningen

Åsa Regnér, barn-, äldre och jämställdhetsminister (S)
24 maj

Oroande att regeringen verkar slagit sig till ro

Tomas Tobé & Cecilia Widegren, Moderaterna
23 maj

Politikerna måste återta makten över assistansen

Thomas Jansson & Stig Nyman, FUB/Handikappförbunden

Senast publicerat

Igår 13:54

Matematiken lyfter både demokratin och skolan

Daniel Smirat & Peter Larsson, Sveriges Ingenjörer
Igår 11:56

Gör sommarjobben tillgängliga för alla

Jonatan Arenius, tillgängligansvarig Humana
Igår 10:48
Igår 10:44

Undanta seniorer när skuldkvotstak införs

Christina Rogestam, 
förbundsordförande SPF Seniorerna
Igår 09:57

Regeringen måste prioritera lärarnas arbetsmiljö

Isak Skogstad, ordförande Lärarnas Riksförbund studerandeförening

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här