DEBATT DAGENS SAMHÄLLE NR 34/09

LOV. ”Respekt för inneboende värde”, ”individuellt självbestämmande”, ”frihet att göra egna val”. Det är några principer ur FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar som ska garantera alla lika möjligheter och tillgänglighet.

Sedan årsskiftet är konventionen juridiskt bindande för staten, landstingen och kommunerna.

Trots det upplever flertalet synskadade medborgare stora brister i det som borde vara en självklarhet – att ha samma rättigheter som andra medmänniskor.

Att inte få sin post läst, att inte kunna välja vilken mat man vill ställa på bordet, att behöva betala 200–300 kronor extra per timme för en skogspromenad anser vi är brist på valfrihet och mänskliga rättigheter.

Men vad avses då med begrepp som valfrihet och självbestämmande?
Ska kommunala riktlinjer, tolkning av lagar och ideologiska inriktningar styra?
Är fler konkurrerande aktörer och utförare en garant för att vår valfrihet garanteras?

Självklart inte. Man kan inte tala om individers rätt om vi fortfarande har regelsystem som ger politiker och tjänstemän rätt att bestämma över våra livsvillkor. Den makten borde till större del ligga hos oss som har behoven av stöd och service.

En sammanställning som Syn­skadades riksförbund gjort av vilken service som vi kan få i kommunerna visar att våra livsvillkor är olika beroende på var vi bor.

Var tredje kommun har begränsande regler för ledsagning. I bara var tionde får den synskadade själv välja ledsagare. I hälften av kommunerna måste beställning göras minst en vecka i förväg. I nästan lika stor andel kan hemtjänstens innehåll inte påverkas. Timkostnaden varierar stort.

Regering, landsting och kommuner står inför en stor utmaning. Valfrihetsrevolutionen kan inte stanna vid att enbart gynna privata företagare och ge dem skattefinansierade vinster. Politiken måste utformas så att också personer med funktionsnedsättning kan ta del i samhället, fullt ut.

Vi önskar att fler studerade FN-konventionen och reflekterade över hur regelsystemen påverkar människors valfrihet, oberoende och självbestämmande. Lagen måste skrivas om med tydligt fokus på individens rätt. Varken okunskap eller ekonomisk kris borde kunna legitimera brott mot FN-konventionen.

Tiina Nummi-Södergren
Ordförande
Urban Fernquist
Verksamhets­ledare
Synskadades Riksförbund