Dags lägga ner kravet på vinststopp i välfärden

Vinster i välfärden. Nu behövs skarpa förslag i riksdagen om att stärka kvaliteten i välfärden och värna och utveckla valfrihet och mångfald. Regeringen borde fokusera på förbättringar i stället för att kräva vinstbegränsningar som kraftigt skulle försvåra för många företag att driva och utveckla sin verksamhet genom nyinvesteringar och innovation.
Ulf Kristersson mfl , ekonomisk-politisk talesperson (M)
Annons

För drygt ett år sedan tillsatte regeringen och Vänsterpartiet en utredning om vinstbegränsning i välfärden. Trots att den kallades för Välfärdsutredningen hade utredningsdirektiven inte på något satt fokus på en bättre välfärd. 

Utredningen handlade nämligen inte om hur Sverige bättre ska kunna säkra kvalitet, tillgänglighet och prisvärdhet i välfärden. 

Fokus var i stället att genomföra breda inskränkningar av valfriheten i välfärden och begränsa möjligheten för fristående verksamheter att verka inom offentlig sektor.  

Annons

Det var med anledning av de djupt problematiska utredningsdirektiv, som låg till grund för den så kallade Välfärdsutredningen, som vi för mindre än ett år sedan tog initiativ till ett tillkännagivande från riksdagen med ett förslag på en alternativ inriktning. 

Vår mening är att regeringen måste fokusera på att utreda hur vi på bästa sätt säkrar kvalitet och valfrihet i välfärden. 

Annars riskerar flera år att gå utan att kärnan i utmaningarna för välfärden hanteras – hur skapar vi förutsättningar för en välfärd i världsklass med kvalitet, tillgänglighet och valfrihet som ledord. 

Sedan vårt utskottsinitiativ vann riksdagens gillande har regeringen kommit med tilläggsdirektiv till den ursprungliga utredningen. 

De nya direktiven innehåller flera viktiga anpassningar till riksdagens beslut. Särskilt viktigt är att regeringen i och med de nya direktiven beslutat stryka den del som innebar att lagen om valfrihetssystem (LOV) inom primärvården skulle avskaffas. 

I de nya direktiven återfinns också skarpare skrivningar om kvalitets- och tillståndskontroll som tidigare saknades och som var del av riksdagens tillkännagivande. 

Dessvärre finns dock kärnan i det ursprungliga direktivet kvar och därmed även en lång rad förslag som tydligt hotar såväl valfriheten för den enskilde som möjligheterna för högt uppskattade fristående verksamheter att leva vidare. 

Rent konkret handlar det om mycket långtgående krav på vinstbegränsning som kraftigt skulle försvåra för många företag att driva och utveckla sin verksamhet genom nyinvesteringar och innovation. 

Att kärnan i utredningsdirektivet finns kvar gör också att osäkerheten kring många välfungerande välfärdsverksamheters framtid består.

Med anledning av att vi fortfarande ser stora problem med utredningsdirektivet har vi valt att ännu en gång lyfta den här frågan i ett tillkännagivande som finansutskottet beslutade om den 8 mars. 

Med detta tillkännagivande som alltså stöds av en majoritet av utskottets ledamöter vill vi från riksdagens sida förtydliga för regeringen att vi inte endast vill se en utredning, utan också skarpa åtgärdsförslag i riksdagen som fokuserar på att stärka kvaliteten i välfärden och värna och utveckla valfrihet och mångfald. 

Bland de viktigaste specifika punkterna för oss att lyfta är att det införs en generell tillståndsplikt för alla utförare i välfärden oavsett driftsform, där det ställs tydliga krav på samtliga ägare och ledning. 

Vi tycker att det är självklart att varje aktör som vill bedriva verksamhet inom skola, vård och omsorg ska kunna visa att den har ekonomiska förutsättningar och uppfyller vissa kunskaps- och kompetenskrav, men att detta ska ske på ett sätt som värnar mindre aktörers möjligheter, såsom föräldrakooperativ. 

Vi anser också att tydliga sanktionsmöjligheter ska vara kopplade till tillståndsplikten. En välfungerande marknad av olika aktörer som kan bidra till valfrihet och självbestämmande för den enskilde medborgaren förutsätter att de aktörer som finns på denna marknad är seriösa och kan leverera tjänster av hög kvalitet.

Vårt budskap är tydligt: Vi ställer oss positiva till varje förslag som leder till genuina förbättringar i denna riktning. 

Lika tydligt kommer vi även fortsättningsvis ställa oss avvisande till förslag som förhindrar eller försvårar valfrihet och mångfald.

Fler artiklar om Ekonomi

Igår 05:45

Sveriges kommuner går mot en välfärdskris

Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan ECEPR
10 januari

MUCF: ”Vi har aldrig lovat extra anslag”

Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor
10 januari
9 januari

Kommunerna behöver en konkurslag

Jan Kallberg, disputerad statsvetare och jurist

Senast publicerat

Igår 14:52

Öka tillsynen av gode män och överförmyndare

Carl-Johan Gestrup & Helena Koos, överförmyndare resp handläggare Lidingö
Igår 12:56

Hjälp kommunerna att minska hälsoklyftorna

Annica Hjerling, Janna Hellerup Ulvselius mfl, MP resp En frisk generation
Igår 05:45

Sveriges kommuner går mot en välfärdskris

Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan ECEPR
Igår 05:45

Rättvisereform när bidrag till nyanlända blir lån

Alireza Akhondi, integrationschef Vansbro kommun

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här