Dags för kommunanställda att fimpa prillan på jobbet

”Rökfri arbetstid är ingenting jag som chef kan ägna mig åt. Jag har viktigare saker att göra än att jaga folk som röker.” Uttalandet kommer från en hemsjukvårdschef med 70 anställda i en liten kommun som infört rökfri arbetstid ett år tidigare. Det tyder på att motiven bakom reglerna skulle behöva en starkare förankring bland medarbetarna. Om cheferna inte förstår nyttan med reglerna blir det svårt att arbeta konsekvent med att genomföra dem. Och regler som inte efterlevs får förstås inte avsedda effekter.

Rökfri/tobaksfri arbetstid innebär att rökning, alternativt rökning och snusning, inte är tillåten under betald arbetstid. Motiven för att införa denna ordning är många. En rökfri arbetstid:

• Skapar en stödjande miljö för medarbetarna. Minst sju av tio vill sluta röka och funderar över lämpligt tillfälle. Forskning visar att en sådan åtgärd gör att 4 - 6 procent slutar röka och de som fortsätter minskar konsumtionen med omkring 10 procent.
• Främjar hälsan hos medarbetarna och motverkar därför långsiktigt arbetskraftsbrist i kommunerna. Rökning ökar risken att drabbas av ett 40-tal sjukdomar som förkortar livet med i genomsnitt 10 år.
• Minskar risken att anställda utsätts för passiv rökning på arbetsplatsen.
• Minskar risken att vårdtagare utsätts för passiv rökning och röklukt från personalen.
• Gör det lättare att få vårdtagare som röker att ta hänsyn till personalen när de arbetar i vårdtagarens hem.
• Medför att personalen blir bättre förebilder för barn och ungdomar.
• Minskar irritation mellan arbetstagare som beror på att många rökare tar extra pauser.
• Ger ekonomiska besparingar. Arbetskraftskostnaden för rökarens extra sjukdagar och rökpauser beräknas uppgå till 45 000 kronor per rökare och år.

Snusfri (det vill säga tobaksfri) arbetstid införs i sin tur för att:

• Om man tillåter snus men inte rökning under arbetstid upplevs det inte konsekvent och det kan ge upphov till konflikter bland de anställda - även snus är tobak.
• Skapa en stödjande miljö för medarbetarna. Snus är skadligt för hälsan och nästan hälften av snusarna vill sluta.
• Personalens snusning kan vara irriterande för vårdtagare.
• Personalen blir bättre förebilder för barn och ungdomar.
• Tobaksfri personal skapar goodwill för kommunen och ökar trovärdigheten i arbetet med att förebygga ohälsa.

Att främja personalens hälsa borde räcka långt som argument för att införa en stödjande åtgärd som rök/tobaksfri arbetstid. I kärva tider är det dessutom tacksamt för kommunen att genomföra en åtgärd som frigör stora ekonomiska resurser till annan kommunal verksamhet, minskar samhällskostnaden för rökningen som uppgår till 30 miljarder kronor per år och samtidigt bidrar till förbättrad hälsa hos befolkningen. Rökfri arbetstid frigör nästan 5 miljoner kronor per år för en medelstor kommun med 1 300 anställda och ett genomsnittligt antal rökare, vilket motsvarar cirka 11 heltidstjänster.

Drygt hälften av landets 290 kommuner har av dessa skäl infört rökfri arbetstid för personalen och 13 kommuner inkluderar snus. (Se den samlade listan över vilka kommuner det handlar om på Tobaksfakta.)

Framgångsfaktorer vid införande av rök/tobaksfri arbetstid är framförhållning, delaktighet och förankring på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper samt utbildning för alla chefer om deras ansvar och roll. Man bör också erbjuda hjälp till dem som vill sluta med tobak. Erfarenheter visar att människor accepterar regler om rökfritt, särskilt om man fått vara med och framföra sina åsikter innan och även fått möjlighet att förbereda sig i tid.

Barbro Holm Ivarsson mfl, Ordförande Psykologer mot Tobak
Hans Gilljam, Ordförande Läkare mot Tobak
Lena Sjöberg, Ordförande Tandvård mot Tobak
Ingrid Talu, Ordförande Lärare mot Tobak
Mona Wahlgren, Ordförande Sjuksköterskor mot Tobak