Därför fungerar inte lönesubventioner

Integration. När debatten om lägstalöner hettar till ropar många på fler lönesubventioner istället. Det är fel väg att gå, skriver två företrädare för arbetsgivarorganisationen Almega.
Annons

Den senaste tiden har det diskuterats om lönesubventioner eller lägre ingångslöner är bästa lösningen på integrationsproblemen (till exempel DN 22/2). Det finns tre skäl till att lägre ingångslöner är bättre än att expandera lönesubventionerna.

För det första – att arbetsgivare i dag har en låg användning av lönesubventionerna beror i hög grad på att de omgärdas av en hög byråkrati. I de nu 15 olika former av praktik och subventioner finns helt olika regler och villkor, vilket är omöjligt att överblicka varken för arbetsgivare eller arbetsförmedlare. 

Ett annat problem är att subventionerna vanligen prövas årligen vilket innebär en årlig kontakt med Arbetsförmedlingen och därmed upprepad byråkrati. Arbetsgivare har redan i dag ett lågt förtroende för myndighetens arbetsgivarservice. 

Annons

Dessutom kräver vissa subventioner att facket ska godkänna anställningen. För småföretag utan kollektivavtal är försäkringarna också reglerat på ett dyrt sätt.

Problemen är tydliga i instegsjobben, som särskilt riktar sig till nyanlända. Där krävs en överenskommelse mellan fack, myndighet och arbetsgivare som ska detaljreglera exakta arbetsuppgifter, stödets omfattning samt hur stor andel av tiden instegsjobbaren ska läsa på SFI. I ordinarie anställningsförhållanden är det faktorer som enklast hanteras mellan arbetsgivare och anställda direkt.

Dessutom omfattas enbart de som haft uppehållstillstånd i högst 36 månader av insatsen, vilket exkluderar stora grupper av utlandsfödda. Lönesubventionernas regelbörda innebär därför att de aldrig kommer bli lika attraktiva som anställningar på den ordinarie arbetsmarknaden.

För det andra – lönesubventionerna löser inte det grundläggande problemet med höga ingångslöner. Enligt Statskontoret går bara mellan 4 och 14 procent av de som haft en lönesubvention vidare till ett jobb på den ordinarie arbetsmarknaden. Resten hamnar i en rundgång av arbetslöshet och nya åtgärder. 

Att fortsätta bygga ut detta dysfunktionella subventionssystem skulle vara att förstärka det skuggsamhälle av osäkerhet som präglar vardagen för många med hög arbetsförmåga men mindre formell kompetens. 

För det tredje – lönesubventionerna är inte ekonomiskt hållbara. Totalt finns cirka 300 000 kortutbildade utlandsfödda kortutbildade i Sverige som inte arbetar. En kommande Almega-rapport visar att det krävs permanenta utgiftsökningar med 8 miljarder årligen för att subventionera de kortutbildades sysselsättning. Att lösa utmaningen med lägre ingångslöner är mindre kostsamt och belastar inte statsbudgeten. Då skulle de offentliga medlen också kunna användas där de gör mer nytta – som i utbildningsinvesteringar.

Därutöver bör det också påminnas om att lönesubventionerna också missbrukas. Arbetsförmedlingen håller en del oseriösa företag under armarna genom subventionssystemet och eftersom lönesubventionen är knuten till arbetsplatsen kan den utsatte inte byta jobb.

Avslutningsvis; Sverige står inför ett vägval – ska vi fortsätta att expandera dyra och krångliga system eller ska vi ta chansen att skapa en socialt hållbar arbetsmarknad – på riktigt? Vägen från pysselsättning till sysselsättning är möjlig, men då krävs en inkluderande lönebildning.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatt/

Lägre ingångslöner?

Borgerliga partier och andra debattörer kräver nu sänkta ingångslöner för att nyanlända ska få jobb. LO varnar för att det leder till ökade motsättningar i samhället.
Klicka här för att delta i debatten

9 inlägg i denna debatt

Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO
Fredrik Segerfeldt , liberal debattör, rapportförfattare Timbro
Li Jansson & Stefan Koskinen, Almega
Nima Sanandaji & Erik Sjölander, Småföretagarnas Riksförbund
Nima Sanandaji & Erik Sjölander, Småföretagarnas Riksförbund

Dela den här debatten

Fler artiklar om Arbete

21 mars

”Sverige måste utbilda för framtidens välfärd”

Heléne Fritzon, ordförande (S) förhandlingsdelegationen SKL
15 mars
13 mars

Replik: Bristyrken hjälps inte av protektionism

Anna König Jerlmyr , oppositionsborgarråd (M), Stockholms stad
9 mars

”Det måste bli lättare att rekrytera till bristyrken”

Emilia Bjuggren, arbetsmarknadsborgarråd (S), Stockholm
8 mars

Fler i arbete med nationell strategi för validering

Jonas Milton mfl, ordförande Valideringsdelegationen 2015–2019

Senast publicerat

24 mars

”Fi:s feminism är rent kvinnofientlig”

Linnea Hylén, ledamot i CUF:s internationella kommitté
24 mars

Lokalt samarbete med högskolan höjer kvaliteten

Eva Nordmark
, ordförande TCO
24 mars
24 mars

”Vårdval gör vården för reumatiker ojämn”

Håkan Håkansson & Cecilia Carlens, Reumatikerförbundet resp Sv Reumatologisk Förening

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här