Därför bör Nobelcentret ligga i en nybyggd stadsdel

Nobelcenter. Samhällsekonomiska aspekter på stadsplanering diskuteras alltför sällan. Ett flagrant exempel på detta är frågan om ett nytt Nobelcenter på Blasieholmen i Stockholm. Den föreslagna lokaliseringen bidrar inte till något positivt vare sig ekonomiskt, socialt eller ekologiskt, skriver forskare i bland annat arkitektur och ekonomi.
Mats Wilhelmsson mfl , professor bygg- och fastighetsekonomi, KTH
Annons

Att i Alfred Nobels anda kunna bidra till ”mensklighetens största nytta och ge ett bidrag till Stockholm och Sverige” anförs i olika sammanhang i Nobelstiftelsens argumentation för ett nytt Nobelcenter på Blasieholmen i Stockholm. Visst är det sannolikt så att en byggnad, som rymmer Nobelstiftelsens samlade verksamhet, skulle komma till stor nytta. 

Däremot finns det all orsak att betvivla att det skulle vara bra för Stockholm att denna byggnad placeras just på Blasieholmen i Stockholms absoluta centrum och i dess historiskt kanske mest värdefulla stadsmiljö. 

Det motsägs av forskning och erfarenhet runt om i världen och bygger helt på antaganden. Någon samhällsekonomisk analys av konsekvenserna för Stockholm finns inte med i beslutsunderlaget till den detaljplan som ska beslutas i kommunfullmäktige inom kort. 

Annons

Detta är desto mer anmärkningsvärt då kritiken mot förslaget från de experter och expertorganisationer som har att värna om Stockholms bebyggelseutveckling i stort sett är enhällig. Till detta kommer att medborgarna inte, i ett så viktigt ärende som detta, beretts tillfälle att ge synpunkter i programsamråd. De har i stället ställts inför fullbordat faktum när det gäller lokaliseringen.

För Stockholms utveckling kan inte den föreslagna lokaliseringen av Nobelcenter bidra till något positivt vare sig ekonomiskt, socialt eller ekologiskt. 

Det vore ett stort misstag att nu missa möjligheten att lokalisera en värdeskapande verksamhet som Nobelcenter till någon av de nya stadsdelar som är under utbyggnad – som till exempel Hagastaden, Gullmarsplan eller Liljeholmen. Det gäller såväl företagande, skatteintäkter, fastighetsvärden, integration och kanske främst de boendes livskvalitet och känsla för platsen. 

Redan i dag är alltför stor del av de för Stockholm mest symbolladdade institutionerna lokaliserade inom en radie av 600-700 meter från Kungliga slottet. Det som uppfattas som innerstad är i ett internationellt perspektiv minimalt i förhållande till helheten. Centrum är redan på väg att överhettas. Av utredningsunderlaget framgår att trafiklösningen inte är godtagbar och dessutom omöjlig att åtgärda. 

Vill Stockholm framstå som en betydelsefull växande storstad så måste man, genom ny storslagen arkitektur där utvecklingen nu sker, våga satsa helhjärtat på att öka stadskärnan genom att skapa värde hos nya områden i stället för att fortsätta dagens starkt centralistiska trend.  

De flesta av de monumentalbyggnader som vi i dag ser utmed vattnet i området norr och nordost om Gamla Stan tillkom under 1800-talet parallellt med och i noggrann samplanering med övrig bebyggelse. 

Att Nobelcenter skulle dominera över både närliggande historiskt värdefulla monumentalbyggnader och stadsrummets hittills så väl sammanhållna front mot vattnet har också en prislapp i samhällsekonomiska termer. Att genom en alltför stor byggnad med extremt avvikande form försvaga Stockholms unikt säregna karaktär är att försvaga en viktig del i Stockholms varumärke. 

Den gamla hamnmiljön, som måste utplånas om Nobelcenter byggs på platsen, är sannolikt på sikt ovärderlig för Stockholms turistinkomster inte minst för att den erbjuder en för bibehållen attraktionskraft nödvändig utveckling av Stockholms sjöfartsminnen. 

Marin verksamhet har pågått här sedan 1500-talet då platsen var svenska flottans skeppsgård. Att tullhuset och magasinen finns kvar är unikt också i ett europeiskt perspektiv och i marken finns lämningar som kanske är väl så intressanta som Vasaskeppet. 

Till detta kommer möjligheten till rimlig utveckling av Nationalmuseum och av skärgårdsturismen som också gravt försvåras om skärgårdsflottans utrymme på land begränsas i stället för att öka.  

Forskning och exempel från vitt skilda platser jorden runt visar att en speciell och oöm miljö som den gamla hamnen, till skillnad från en byggnad som Nobel Center, är oslagbar när det gäller att skapa den centralt belägna vattennära mötesplats som så väl behövs i centrala Stockholm. 

Betydligt klokare vore att utveckla museiparken och kajerna tillsammans med de befintliga sjöfartsbyggnaderna med uteserveringar och restauranger sida vid sida med skärgårds- och sjöfartsverksamheten. 

Mer i linje med Nobelstiftelsens ändamål och betydligt mer gynnsamt för Stockholms utveckling vore att idén om Nobelcenter realiseras inom Stockholms senaste satsning Hagastaden. Ett läge vid Nya Norrtull intill Wennergren Center med utsikt över Nationalstadsparken och Brunnsviken borde kunna utvecklas till ett för Nobelstiftelsen attraktivt alternativ. 

Det vore direkt oansvarigt att grotta in sig i det gamla utan noggrann samhällsekonomisk konsekvensanalys och utan att ta hänsyn till den starka kritik som framförts mot förändrad stadsbild och förlust av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Debatt/ Infrastruktur

Nobelcenter på Blasieholmen

Är Blasieholmen verkligen rätt plats för ett Nobelcenter? Skeptikerna är många.
Klicka här för att delta i debatten

7 inlägg i denna debatt

Ulf Johannisson, managementkonsult och stadsbyggnadsexpert
Mats Wilhelmsson mfl, professor bygg- och fastighetsekonomi, KTH
Lotta Edholm & Björn Ljung, oppositionsborgarråd, ledamot i stadsbyggnadsnämnden (L)
Anna König Jerlmyr och Joakim Larsson, oppositionsborgarråd resp förbundsordförande (M)
Gösta Grassman mfl, fd diplomater som arbetar med "Sverigefrämjandet"

Dela den här debatten

Fler artiklar om Infrastruktur

14 juli

Fel av Sverigeförhandlingen att ställa oss utanför

Mattias Josefsson mfl, kommunstyrelsen Ulricehamn & Bollebygd
14 juli
7 juli

Sveriges städer glider isär!

Peter Wågström & Carola Lavén, NCC
6 juli

Låt frivilliga krafter stärka krisberedskapen

Camilla Janson (S), kommunalråd Upplands-Bro kommun
4 juli

Kommunalråd (C): Bygg i redan bebyggda områden

Christian Ottosson mfl, miljökommunalråd (C) Huddinge

Senast publicerat

16 juli
15 juli

”Förhastade slutsatser om Migrationsverkets arbete”

Magnus Gustavsson & Kenneth Karlsson, Migrationsverket
15 juli

”Behövs en saklig debatt om surrogatmödraskap”

Terese Rustas mfl, Föreningen för surrogatmödraskap
14 juli

Så bygger vi ett sant pluralistiskt samhälle

Jacob Rudolfsson, Svenska Evangeliska Alliansen

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här