Blir vi sjuka av stora löneskillnader?

Sjukvård. Trenden i västvärlden är tydlig: Inkomsterna ökar, människors levnadsstandard förbättras, men samtidigt ökar skillnaderna mellan rika och fattiga. Sverige är inget undantag. Vad betyder denna utveckling för vårt välbefinnande och för vår hälsa? Hur kan politiken utformas för att motverka utvecklingens avigsidor?
Andreas Bergh m fl , docent och välfärdsforskare
Annons

För några år sedan fick boken Jämlikhetsanden stort genomslag i Sverige. I denna driver författarna Richard Wilkinson och Kate Pickett tesen att det i rika länder är framför allt inkomsternas fördelning snarare än deras nivå som spelar roll för folkhälsan. Med andra ord hävdas alltså att det finns en ojämlikhetseffekt på alla människors hälsa, oavsett individens egen ekonomiska standard. Budskapet att ojämlikhet i sig försämrar vår hälsa och i värsta fall förkortar våra liv fick stor spridning även bland svenska politiker och tjänstemän. Men stämmer det verkligen att det är bättre för folkhälsan att bekämpa inkomstspridning som sådan istället för att exempelvis genomföra åtgärder som stärker resurssvaga hushåll?

Frågan är metodmässigt mycket svårare att besvara än vad tidiga studier på området antyder. I vår nyutkomna bok Blir vi sjuka av inkomstskillnader? (Studentlitteratur) gör vi en systematisk genomgång av den senaste forskningen på området. Särskild tonvikt läggs vid de studier som kan särskilja mellan effekten på individens hälsa av å ena sidan den egna inkomsten och å andra sidan inkomstspridningen i samhället. Det visar sig då att den senare effekten – den så kallade ojämlikhetseffekten – är synnerligen svår att finna entydigt stöd för. Svaret på om vi blir sjuka av inkomstskillnader, beror på var studien är genomförd, vilket hälsomått som använts och hur studien är metodologiskt utformad.

De studier som försöker koppla samman inkomstojämlikhet och mortalitet finner överlag inga belägg för en sådan koppling. Samtidigt finner flera studier att ojämlikhet faktiskt försämrar människors självrapporterade hälsa, men effekten är oftast liten. Det är fortfarande oklart varför resultaten skiljer sig när olika hälsomått används och mer djuplodande forskning behövs för att kunna förklara dessa skillnader. Sammantaget kan man alltså inte helt avfärda ojämlikhetseffekten, men i den mån den påträffats är den liten.

Annons

Detta något spretiga forskningsläge gällande ojämlikhet och hälsa kan tyckas nedslående. Men samtidigt visar vår genomgång att det finns ett desto starkare samband mellan människors inkomstnivå och deras hälsa. Hushåll och individer med knappa marginaler uppvisar genomgående sämre hälsostatus, och forskningen visar att detta är en direkt följd av deras dåliga ekonomiska situation. Med andra ord tycks ekonomiska resurser vara viktigare än ojämlikhet för människors välmående.

Politiker och beslutsfattare som funderar kring folkhälsofrämjande åtgärder bör noggrant studera dessa slutsatser innan de skrider till verket. Att minska inkomstojämlikheten i syfte att förbättra folkhälsan förefaller inte vara någon särskilt effektiv politik. Men alla som gillar jämlikhet behöver fördenskull inte misströsta. Det finns nämligen konkreta åtgärder, exempelvis höjda flerbarnstillägg, som ökar marginalerna för utsatta hushåll och som därigenom samtidigt förbättrar folkhälsan och minskar inkomstspridningen.

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
546 har röstat hittills.

Fler artiklar om Sjukvård

Idag 05:30
Igår 05:56
22 januari

V-kritik: Vänsterns narkotikapolitik för liberal

Gunnar Bergström mfl, Vänsterpartiet
22 januari

Utred varför psykiskt sjuka dör tjugo år i förtid

Cecilia Modig mfl, föreningen Mind
21 januari

Nu förbättras arbetet mot kvinnlig könsstympning

Sara Johnsdotter m fl, professor Malmö högskola

Senast publicerat

Idag 10:47

Nynazisters judehat hade inte bortförklarats

Jan-Olof Bengtsson, debattör
Idag 05:30
Igår 16:36

Därför är Syrizas seger en ny grekisk tragedi

Gunnar Hökmark , EU-parlamentariker (M)
Igår 14:47

Låt föräldrar slippa kämpa för p-tillstånd

Lise lidbäck mfl, Insamlingsstiftelsen för muskeldystrofiforskning

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här