Björklund, betala vad lärarlegitimationen kostar

Många lärare hade hoppats att få sin lärarlegitimation före den 1 juli i år och därmed fått beviset på sin undervisningsbehörighet. Nu skjuts arbetet framåt på oviss tid och många med oss känner oro inför om reformen verkligen kommer att kunna genomföras.

För utbildningsminister Jan Björklund (FP) måste detta betraktas som ett stort nederlag. Det är tyvärr ännu ett trist exempel på hur illa förberedda utbildningsministerns reformer är. För vid sidan av att Skolverket har påpekat att ”tidsramen för uppdraget har varit för snävt” så innehåller förslaget även andra, för många kommuner oöverstigliga, bekymmer. Det gäller inte minst bristen på statlig finansieringshjälp för att se till att obehöriga lärare kan ges en kompletterande utbildning.

Det är givetvis klokt av Skolverket att skjuta fram införandet. Lärarlegitimationen förtjänar att genomföras väl och ges de allra bästa förutsättningarna att bli bra. Vi menar att utbildningsministern bör använda tiden till att förbättra möjligheterna för oss skolhuvudmän att genomföra förslaget. Framför allt måste lärarlegitimationen följas av en rejäl statlig satsning på kompetensutbildning för lärare. Lärarlyftet II – som finns till för att hjälpa skolhuvudmännen – är ett skämt. Stimulansbidraget på 500 kronor per högskolepoäng/vecka täcker inte en bråkdel av den kostnad som skolhuvudmännen får.

Hela kommunsektorn står samtidigt inför försämrade skatteintäkter och en avtalsrörelse som sannolikt innebär höjda löner för lärarna. Den ekvationen går inte ihop med kraven att därtill finansiera de utbildnings- och vikariekostnader som uppstår med lärarlegitimationen. Höjda lärarlöner kommer oundvikligen att ställas mot kostnaden att sätta lärare på skolbänken. Och i många kommuner kommer inte ens det alternativet att finnas. Där är enda alternativet att skära ned på undervisningskostnaden för att finansiera att lärare ska utbilda sig i ämnen som de kanske har undervisat i decennier.

Vi uppmanar därför Jan Björklund att tänka om och ta ansvar för de kompetensutvecklingskostnader som lärarlegitimationen medför. Regeringen behöver ta fullt ekonomiskt ansvar för de reformer man beslutat om. Vi menar också att regeringen borde ge högskoleverket i uppdrag att snabbutreda möjligheten att låta lärare som har lång erfarenhet, men som inte är behöriga, att validera sina kunskaper. En lågstadielärare som har undervisat i svenska i 15-år framgångsrikt, men som inte är formellt behörig, borde kunna ges legitimation utan att sätta sig på universitetet. 

Jonas Hellberg, ordförande (S) Barn- och ungdomsnämnden, Kalmar
Markus Alexandersson, Ordförande (S) Barn- och utbildningsnämnden Sölvesborg