Bilda en storregion
i Norrland

Demokrati. I Svealand är politikerna väl medvetna om behovet av att bygga en stark region. Samma sak borde gälla beslutsfattarna i Norrland där strider och revirtänkande riskerar leda till svaga kompromisslösningar.
Jerry Nilsson, Debattör, Gällivare

Problemet och svårigheten med regionfrågan för ställningstagandet till nya regionbildningar är den varierande och oklara ambitionen med ansvarsförhållandet mellan stat och region. Den svenska regiondebatten varierar och bortser man från styrande kriterier kan resultatet bli en regionreform utan förutsättningar att lösa nuvarande och framtida samhällsproblem.

Regionreformen måste därför bygga på en ambitiös mening att förändra ansvarsförhållandet mellan stat och region så att regionerna själva får möjligheten att lösa samhällsproblemen. Menar man allvar med detta måste regionerna bli tillräckligt stora med avseende på dels behov och efterfrågan av samhällsservice samt med förmågan att själva tillhandahålla servicen av tillräcklig kvalité och kvantitet. För att klara finansieringen av enbart nuvarande medborgerliga servicenivån har ansvarskommittén i ett av rekommenderade kriterier förespråkat behovet av cirka en miljon medborgare i varje region.

Framtida regionlösningar måste sannolikt klara ännu mer, vilket gör behovet av en decentraliserad inrikespolitik ännu viktigare för att den regionala besluts- och utvecklingskraften blir tillräcklig för att regionen ska bli så självstyrande och mäktig att beroendet av staten elimineras eller reduceras kraftigt.

Annons

Regionerna ska även klara finansieringen av den egna samhällsservicen. Det klarar inte små regioner utan beroende av sin omgivning, staten etc. Med små regioner faller mycket av kraften i regionreformen vilket regeringen bör undvika i sitt ställningstagande. Regionerna bör därför bli tillräckligt stora så att självfinansiering uppnås genom beskattningsförmågan, inte bara av förvärvsinkomster utan relevanta tillgångar med mera.

Nuvarande regionplaner har uppenbara olikheter i ambitionsnivå bland politiker.

I Svealand är politikerna väl medvetna om behovet av att bygga en stark region. Där är man ganska överens om att bilda en stor stark region med intressenter som Gävleborg, Dalarna, Uppsala, Sörmland, Västmanland och Örebro. Denna ambition sammanfaller mer än väl med ansvarskommitténs kriterier och är väl hållbar för ambitionen med ett regionalt ansvar för decentraliserad inrikes politik.

I Norrland däremot går meningarna isär bland politiker och där riskerar regiondiskussionerna att leda till destruktiva svaga kompromisslösningar.

Är detta bra för Norrland? Att strida internt och låta revirtänkande och låga ambitioner företräda sunda förnuftsmässiga lösningar är naturligtvis inte bra. Norrland är även den landsdel i Sverige som sedan ett halvsekel drabbats negativt av urbaniseringen och avsaknaden av en egen politisk besluts- och utvecklingskraft. Med den kraften hade ett eget parlament kunnat motverka och förhindra mycket av befolkningsavvecklingen som är avgörande för om kostnaderna för samhällsservice ökar eller minskar.

Av nämnda skäl bör politikerna nu ta sitt folkvalda ansvar och tänka framåt, tänka stort och förnuftigt på regionfrågan för hela Norrlands bästa. Det viktiga är att enas kring ett hållbart samlat och starkt ställningstagande för en Norrländsk region med Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland.

Att bilda enbart en så kallad "Mittregion" som nu diskuteras i landstingen Västernorrland och Jämtland blir en svag regionbildning jämfört med ambitionerna jag nämnt ovan och i jämförelse med ambitionerna med regionbildningar i andra delar av landet. Ansvarskommitténs utredning och de rådgivande kriterierna är viktiga att beakta när man ska bilda de nya regionerna. Detta bör inte politikerna bortse från. 

  • Jerry Nilsson, Debattör, Gällivare

Ämnen i artikeln

Relaterade artiklar

22 oktober 2013
Fredrick Federley
26 september 2013
Kent Ögren, Hans Hedlund och Denise Norström
24 september 2013
Carola Gunnarsson, Eva Nypelius och Kristina Jonäng
10 september 2013
Magnus Jörsmo med flera
4 februari 2013
Jonas Karlsson (S), Ola Karlsson (M), Anna Ågerfalk (FP), Behcet Barsom (KD), Kenneth Lantz (V), Fredrik Persson (MP) och Lars Johansson (C)
18 oktober 2012
Rose-Marie Frebran med flera
4 maj 2012
Britta Flinkfeldt Jansson mfl
22 december 2011
Raymond Wigg
13 december 2011
Jan-Åke Björklund
12 december 2011
Carola Gunnarsson mfl
1 november 2011
Erik Weiman mfl
6 oktober 2011
Göran Lennmarker
9 september 2011
Göran Dahlström mfl
5 september 2011
Marie-Louise Forsberg-Fransson
27 juni 2011
Jerker Swanstein
17 juni 2011
Kristin Linderoth
20 maj 2011
Helene Hellmark Knutsson

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
1013 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Demokrati

14 april

Regionråd: TV4:s beslut utarmar demokratin

Erik Bergkvist m fl, regionråd
14 april

Barn i Sverige rättslösa när klagorätt för kränkningar saknas

Kattis Ahlström m fl, generalsekreterare Bris
7 april
7 april

Lokalpolitiken kan rädda oss från trianguleringen

Åsa Petersen, Frilansjournalist
3 april

Vi kan också utrota fotbollsvåldet

Pontus Herin, journalist och författare

Senast publicerat

17 april

Jag känner sorg över välfärdens omsorg

Mattias X Lundberg, välfärdsföretagare, Umeå
16 april

Varningar om läkarna på akuten missar kärnfrågan

Emma Spak m fl, ordförande SYLF
16 april

Sätt de äldre i centrum för hemtjänsten

Heike Erkers m fl, ordförande Akademikerförbundet SSR
15 april
15 april

Välkommen in i matchen för fler jobb, Roger Mogert (S)

Ulla Hamilton, borgarråd (M) Stockholm

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova