Bättre rehabilitering med tidsgränser

Sjukvård. Många människor får inte den rehabilitering de behöver. Nu måste rätten till aktiva insatser kopplas till tidsgränserna inom rehabiliteringskedjan, skriver Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden.
Ingrid Burman , Handikappförbunden
Annons

Bra rehabilitering är lönsamt både mänskligt sett och samhällsekonomiskt. God rehabilitering innebär att individen kan må bättre, prestera bättre och snabbare komma tillbaka till arbetsliv, studier eller annan sysselsättning. Men i dag brister rehabiliteringen för många människor både när det gäller tillgång och kvalitet. 

Enligt en ny undersökning bland Handikappförbundens 37 medlemsförbund uppskattar 63 procent av förbunden att alldeles för få av de människor bland förbundets medlemmar/målgrupper som har behov av rehabilitering, får den rehabilitering de är i behov av. 63 procent svarar också att alldeles för få av medlemmarna/målgrupperna får ändamålsenlig, rätt form av rehabilitering, det vill säga rehabilitering som är sammanhållen, koordinerad och som hjälper individen på det mest adekvata sättet. En tredje fråga handlar om huruvida medlemmarna/målgruppen får tillräcklig rehabilitering, det vill säga rehabilitering som ges i sådan utsträckning att den hinner ge fullgott resultat. Här uppskattar nästan 69 procent av respondenterna att alldeles för få personer i målgrupperna får rehabilitering i tillräcklig utsträckning. Cirka 63 procent av dessa anser att detta är ett stort problem. Handikappförbundens enkätsvar ligger i linje med en tidigare kartläggning gjord av Socialstyrelsen, som uppskattar att den behandling som getts motsvarar 60 procent av behovet.

I Sverige är ansvaret för rehabilitering fördelat på olika aktörer. Den medicinska rehabiliteringen är hälso- och sjukvårdens ansvar, den sociala är kommunernas ansvar och den arbetslivsinriktade Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens ansvar. Vad gäller den hälsoinriktade rehabiliteringen föreskriver Hälso- och sjukvårdslagen att landstingen ska erbjuda sina invånare habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst, men det praktiska samordningsansvaret ligger på de självständiga kommunerna och landstingen som utarbetar egna rutiner och principer för verksamheten. Det säger sig självt att det fragmenterade ansvaret kan leda till att människor faller mellan stolarna och att rehabiliteringen kan haverera när en person är i behov av olika former av rehabilitering samtidigt. Det resulterar också i olikheter när det gäller vilken rehabilitering som erbjuds den enskilde individen.

Annons

Det är dock inte bara de varierande möjligheterna att överhuvudtaget få rehabilitering som kan ställa till problem för individen. År 2008 infördes den så kallade Rehabiliteringskedjan som bland annat innebär att den som blir sjukskriven efter 90 dagar ska prövas för nya arbetsuppgifter på sin arbetsplats och efter 180 dagar mot annat arbete på arbetsmarknaden. Efter 366 dagar upphör sjukpenningen (kan dock förlängas). Det stora bekymret med dagens tidsgränser är att de är statiska, de inträffar efter ett visst antal dagar oavsett vilka insatser som den sjukskrivne fått för att faktiskt bli bättre. Handikappförbunden menar att rätten till aktiva rehabiliteringsinsatser måste kopplas till tidsgränserna inom rehabiliteringskedjan. Tidsgränserna blir då en garant för att individen får den rehabilitering hon har rätt till – istället för ett hot om att kastas ut ur socialförsäkringssystemet. Ett krav på koppling till rehabiliteringsinsatser sätter fokus på det som i hög grad saknas idag; en aktiv rehabilitering. 

Viss rehabilitering kräver att individen får tillgång till hjälpmedel, som landsting och kommuner är skyldiga att erbjuda enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Varje sjukvårdshuvudman fastställer dock vilka produkter hälso- och sjukvården tillhandahåller som personliga hjälpmedel. Handikappförbundens projekt ”Hjälpmedel – en förutsättning för delaktighet och god livskvalitet” har undersökt hjälpmedelsförsörjningen i Sverige. Resultaten visar att regelverken skiljer sig åt mellan landsting/regioner. Fler och fler hjälpmedel betraktas som ett egenansvar vilket innebär att användaren själv ska bekosta och köpa produkten i vanliga butiker. Att åberopa egenansvaret har i flera fall blivit ett sätt att ransonera bort olika hjälpmedel. En annan bedömning är att hjälpmedel som inte kräver hälso- och sjukvårdens kompetens för att prövas ut också klassas som egenvårdsprodukter. Resultaten visar att avgifter för hjälpmedel förekommer i alla landsting/regioner. Avgifterna varierar mycket mellan de olika landstingen/regionerna och kan tas ut för hela hjälpmedlets faktiska kostnad eller för en del av kostnaden.

För att skapa en bättre och mer jämlik rehabilitering vill Handikappförbunden att:
• Nationella riktlinjer skapas i syfte att garantera likvärdig rehabilitering oavsett var i landet man bor.
• Rätten till aktiva rehabiliteringsinsatser kopplas till tidsgränserna inom rehabiliteringskedjan.
• Nationella regelverk skapas för hjälpmedelstilldelning.

Ps. En undersökning som Läkemedelsindustriföreningen LIF nyligen har genomfört visar att 75 procent av ett representativt urval av väljare anser att sjukvården är en viktig fråga. Samtidigt vet inte 48 procent vilket parti de tycker har den bästa sjukvårdspolitiken. I sjukvården är en välfungerande rehabilitering en mycket viktig del. Någon som ser det stora utrymmet för politiska initiativ?

Fler artiklar om Sjukvård

Igår 05:45
25 maj

Vi vill ha valfrihet utan marknadens nyckfullhet

Håkan Jörnehed, landstingsråd (V), SLL
25 maj

Skolan måste ta ett större ansvar för ungas hälsa

Jessica Ericsson (L), ordförande i hälso- och psykiatriberedningen SLL
24 maj

Det privata och offentliga måste samarbeta i krisen

Karin Christensson, nybliven mamma, psykolog
23 maj

Nyckfull byråkrati drabbar utsatta cancerpatienter

Christina Franzén mfl, ordförande Hiv-Sverige

Senast publicerat

Igår 17:32

Marknadens aktörer måste få verka på lika villkor

Mats Berggren & Mikael Ek, Svenska Stadsnätsföreningen
Igår 15:37
Igår 11:55

Så vill vi förbättra assistansersättningen

Åsa Regnér, barn-, äldre och jämställdhetsminister (S)

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här