Avskaffa lekmannarevisionen

Undertecknad har efter 23 år som förtroendevald kommunal revisor dragit slutsatsen att lekmannarevisionen för länge sedan överlevt sig själv och bör avskaffas eftersom den inte fyller någon vettig funktion. Den tas som regel ej heller på allvar. Revisorer lever precis som överförmyndare ett undangömt liv i den kommunala världens periferi. Kunskapen om revisionen är minimal, inte bara bland andra politiker utan oftast även bland de förtroendevalda revisorerna själva.

Huvudregeln vid val av revisorer är att uppdraget ses som en reträttplats för folk som med ålderns rätt vill trappa ner på sina politiska uppdrag. Man uppfattar revisionen som en mjuk övergång till en ålderdom utanför politiken. Rekryteringen blir naturligtvis därefter.

Aldrig så salvelsefulla bedyranden i fullmäktige- och andra kommunala församlingar om hur viktig revisionen är kan dölja det faktum, att dessa lovord oftast är rent hyckleri. Revision ses som något nödvändigt ont och är också de förtroendemannaposter som de politiska partiernas valberedningar sist skaffar folk till. Uppfattades den som så viktig som det emellanåt låter från talarstolarna skulle naturligtvis de hungrigaste och bästa krafterna rekryteras till dessa uppdrag. I den mån andra politiker kontaktar sina förtroendevalda kollegor i revisionen handlar det som regel om att revisorerna ska användas som slagträn mot politiska motståndare. Naturligtvis finns undantag men den allmänna bilden är sådan jag beskriver den, grundad på mer än två decenniers erfarenhet. Ju tandlösare, desto bättre. Har man som revisor någon gång den oerhörda fräckheten att avstyrka ansvarsfrihet är häxjakten i full gång, särskilt från de egna partikamraterna. Det handlar om att recensera revisorerna, inte om att fråga sig varför ansvarsfriheten avstyrkts.

Dessutom vågar jag påstå att om inte de sakkunniga, professionella revisorerna fanns skulle vi knappast ha någon revision alls i våra kommuner och landsting. 

Vid 60 års ålder har jag nu lämnat revisionen. Eftersom jag fortfarande är vid god hälsa tänker jag nu ägna ett antal år åt den ”riktiga” politiken. Jag gör således tvärtom mot vad som är brukligt.

Det är dags att sluta lägga ner en massa resurser på att i det oändliga utreda något så dödfött som den kommunala lekmannarevisionen, hur den ska stärkas och så vidare. Det kommer ändå aldrig att hända något.

Gör i stället något radikalt: Avskaffa den och låt yrkesrevisorerna ensamma sköta ruljangsen! Tjänsten kan upphandlas av fullmäktiges presidium. Räkenskapsrevisionen måste finnas kvar – men verksamhetsrevisionen måste kommuner och landsting själva kunna bestämma om i vilken utsträckning den ska finnas. Där ger jag Anders Haglund rätt.