Åtgärder – inte förståelse – stoppar terrorister

Terrorism. Våldsam extremism är ett kriminellt problem och ska adresseras som ett sådant. Terrorattacken i Bryssel visar på behovet av skärpta insatser av polis och rättsväsendet också i Sverige.
Jan Kallberg , disputerad statsvetare och jurist
Annons

Efter terrorattacken i Bryssel är det åter dags för media och kommentatorer att söka efter förståelse och psykologiska förklaringar till gärningsmännens handlande. Men det är en sak som är viktig att komma ihåg. Vi behöver inte förstå angriparens drivkrafter.

Våldsam extremism är ett kriminellt problem och ska adresseras som ett sådant med skärpta insatser av polis och rättsväsende. Efter 11 september 2001 då tvillingtornen angreps reviderade USA mycket av det grundläggande säkerhetsarbetet i samhället. Europa skulle behöva en liknande lika grundläggande genomlysning av de processer och metoder som redan finns på plats för att skydda befolkningen.

Efter varje attentat utfört av terrorister kommer en förutsägbar våg av förklaringsmodeller, psykologiska analyser, politiska debatter och timtal av diskussioner i tv. Alla försöker förklara det inträffade, och alla har det gemensamt att det inte nämnvärt påverkar risken för att det ska ske igen.

Annons

Det är enbart direkta åtgärder och handling som minskar sannolikheten för att något ska ske – inte maratonseanser i försök till förståelse. Vad som krävs är konkreta åtgärder som direkt påverkar de planer och idéer som potentiella attentatspersoner har.

Det finns en rad faktorer som när de läggs ihop tyvärr talar för mer grovt politiskt våld framöver i Sverige. Förklaringen till det är en centralstyrd polis som i stort sett enbart reagerar efter att något inträffat. Det gör att underrättelsearbetet är svagt och möjligheterna att gripa in i ett tidigt skede inte är de bästa. Extremister kan därmed verka i miljöer där insynen är liten.

Sverige är snart ensamt i den industrialiserade världen om att inte nämnvärt kontrollera vem som immigrerar, även om de på senare tid införda passkontrollerna bidragit till att räta upp situationen. För terrorister har Sverige varit ett öppet hål i Schengensamarbetet. Dessutom är det ett faktum att Sverige exporterat ett antal jihadister till striderna i Syrien och Irak.

En gryende och ökande gängkriminalitet skapar en subkultur i vilken extremister kan få tag i illegala vapen. I debatten ligger fokus sedan på integrationsproblematiken, i stället för på själva tillgången till vapnen.

Därför föreslår jag här sex konkreta åtgärder som kan genomföras med relativt kort varsel, och som drastiskt reducerar risken för framtida terrorhandlingar i Sverige.

  • Minska antalet illegala vapen: Legala vapen är inte problemet utan det är flödet av illegala vapen från Östeuropa och andra håll av världen. Det snabbaste sättet att minska antalet illegala vapen i omlopp är att sätta ett pris på varje vapen och öppet deklarera att varje person anonymt kan anmäla andras illegala vapen, och därmed få ett på förhand fastställt belopp skattefritt. Det leder även till lagföring av de som har illegala vapen och att tidigare anonyma potentiella brottslingar blir identifierade.
  • Upprätthåll ordningen: Det finns kopplingar mellan gängkriminalitet, knark, religiös extremism och våldsdyrkan. I utsatta områden frodas laglösheten och terrorister söker alltid områden med liten insyn. Om det kombineras med hög gängkriminalitet och vapen har det skapats miljöer som bäddar för dödligt våld.
  • Visa vem som styr: Just nu tappar svenska staten auktoritet och kontroll i delar av samhället. Även om det innebär konfrontation i förorter och andra slutna miljöer måste staten visa var skåpet ska stå, och visa att svensk lag och författning gäller i hela samhället och i varje kvadratkilometer av detta avlånga land.
  • Betala för information: Gängkriminella och extrema miljöer drivs av status. I dess omlopp finns våld, knark, kriminalitet samt religiös och psykologisk förvillelse. Enklaste sättet att få reda på vad som sker i dessa miljöer är att ha informatörer som rör sig där. Det här är en del av grunden i amerikanska FBI:s framgångar, men svenskarna vägrar anamma en av de mest effektiva metoderna för att bryta upp dessa nätverk. En rätt placerad informatör kan vara mer värd än femtio poliser på gatan.
  • Monolog i stället för dialog: Samhället har tappat perspektivet på vad den våldsamma extremismen är. I Sverige lägger man ner mer tid på att försöka förstå än att se till att det inte sker igen. Men förståelse, vilket jag är osäker på om vi någonsin kommer kunna skaffa oss fullt ut, ställer egentligen inga hinder i vägen för dem som inte delar våra värderingar och normer. Låt mig ge ett par exempel: Hur mycket försöker parkeringsvakten förstå de själsliga bevekelsegrunderna hos någon som parkerat fel? Hur mycket försöker Skatteverket förstå de familjeekonomiska förhållandena för någon som inte deklarerat rätt?
  • Inse att vård inte fungerar: Kriminalvård är behäftat med ett generellt tankefel i tron att alla svarar positivt på vårdinsatser. Det enda fängelse gör för våldsbenägna extremister är att det ger dem en arena och ett kontaktnät genom vilket de kan värva nya sympatisörer. Därför är mitt sista förslag att alla fängelsedömda extremister, oavsett ideologisk och religiös hemvist, sätts på en och samma högsäkerhetsanstalt.

Det är svårt att missionera om läror vars mål är att sprida våld och död när det inte finns en enda mottagare närvarande annat än de som redan tror att det är vad livet går ut på. Använd alltså i dessa fall fängelse som förvaring. Om det enbart sitter terrorister i ett fängelse är sannolikheten dessutom stor att de så småningom riktar frustrationen mot varandra, vilket leder till söndring och konflikt inom de egna leden.

Sverige behöver monologpoliser i stället för dialogpoliser för att återställa lag och ordning. Tron att ens moraliska och värdebaserade argument kan omvända dem som är beredda att döda är i bästa fall naiv, och i värsta fall livsfarlig. Därför är våldsam extremism ett kriminellt problem och ska adresseras som ett sådant, utan alltför mycket psykologiskt baserade förklaringsmodeller.

Vi behöver inte förstå terrorister. Det räcker att se till att de inte kan attackera samhället de försöker agera i. Men det räcker inte med ord. Det krävs konkreta åtgärder, vilket i sin tur kräver politiskt mod. Men i andra vågskålen ligger det faktum att priset för att inte agera kan bli väldigt högt.

  • Jan Kallberg, PhD, disputerad statsvetare och jurist verksam i USA
Debatt/ Demokrati

Terrorn i Bryssel

Ännu en gång på kort tid drabbas Europa av ett fasansfullt terrordåd. Hur ska demokratiska och öppna samhällen möta hotet från terrorismen?
Klicka här för att delta i debatten

Dela den här debatten

Fler artiklar om Demokrati

2 december

Glöm inte bort rättsväsendet, Shekarabi

Fredrik Svärd, Ulf Lindén & Johan Norin, jurister med IT-inriktning
2 december

MP idag ett moget parti som klarar kompromisser

Karin Pleijel mfl, kommunalråd (MP) Göteborg

Senast publicerat

Idag 16:39

”Dags även för trendbrott i skolpolitiken”

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
Idag 15:47

”En marknadsstyrd skola blir aldrig likvärdig”

Sten Svensson & Daniel Suhonen, Katalys
Idag 12:49

Nej, barnmorskebristen beror inte på abortvården

Mia Ahlberg mfl, ordförande Svenska barnmorskeförbundet
Idag 12:29

Dags att ta tag i skolskillnaderna

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund
Idag 11:01

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här