Arbetskraftsinvandringen behöver förenklas mer

Migration. Henrik Emilssons kritik av Alliansens arbetskraftsinvandringslag är felriktad. Reformen var framgångsrik, men det behövs mer reformer i den riktningen för att komma åt de växande kompetensbristerna, skriver Fredrik Voltaire, näringspolitisk expert, Almega.
Fredrik Voltaire , näringspolitisk expert, Almega
Annons

Migrationsforskaren Henrik Emilsson kritiserar i sin Perspektivartikel 2008 års reform som liberaliserade arbetskraftsinvandringen. Huvudpoängen i kritiken är dels att reformen tog bort möjligheten för högkvalificerad arbetskraft att få arbetstillstånd direkt, dels att främst den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen ökat. Almega menar att kritiken är felriktad, 2008 års reform har varit framgångsrik. Snarare behövs mer reformer i den riktningen för att komma åt de växande kompetensbristerna.

Regelverket för arbetskraftsinvandring var vid tillfället för reformen 2008 mycket restriktivt. Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen uteslöt många arbetsgivare på förhand. Det grundläggande synsättet var att arbetskraftsinvandring endast skulle beviljas i undantagsfall. 

Reformen innebar att den statliga byråkratin minskades genom att den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen togs bort. En del av arbetskraftsinvandringen, den koncerninterna rotationen av arbetskraft, befriades helt från kravet på arbetstillstånd. Tillståndstiderna för tidsbegränsade arbetstillstånd förlängdes och möjligheten infördes att från dessa kunna övergå till ett permanent uppehållstillstånd.

Annons

Emilssons kritik mot 2008 års reform går bland annat ut på att alla högkvalificerade arbetskraftsinvandrare tidigare fick permanent uppehållstillstånd direkt. Detta stämmer inte. De som ansågs vara högkvalificerade var endast ett fåtal. Almega har granskat statistiken och funnit att det i snitt endast beviljades 374 permanenta uppehållstillstånd per år till högkvalificerade arbetskraftsinvandrare, under perioden 2000-2007. 

Nästa del av kritiken handlar om att reformen endast öppnade upp för ökad konkurrens inom lågkvalificerade yrken. Statistiken visar emellertid att den huvudsakliga effekten blev fler arbetstillstånd i den andra ändan av skalan. År 2015 beviljades 5 521 personer arbetstillstånd för jobb inom högkvalificerade yrken. Detta är mer än dubbelt så många som år 2004 års nivå på ca 2 200.  

Endast ett mindre antal arbetstillstånd går idag till lågkvalificerade yrken. Förra året var det ungefär 2000 personer, mindre än en procent av denna del av den svenska arbetsmarknaden. Ett vanligt misstag när man kritiserar 2008 års reform är även att räkna in säsongsanställningar i denna grupp. Men de konkurrerar ytterst lite om de enkla jobben på arbetsmarknaden. Dessutom har säsongsanställningarna nästan halverats sedan början av 2000-talet. 

Henrik Emilsson vill liksom LO att villkoren för arbetskraftsinvandring ska kopplas till genomsnittsvillkoren i kollektivavtalen. Detta skulle förmodligen innebära att arbetskraftsinvandringen gick till botten snabbare än skeppet Vasa. Detta eftersom en stor del av företagen som tar emot arbetskraftsinvandrare saknar kollektivavtal. Detta är normalfallet exempelvis inom IT-sektorn, där hela 75 procent av företagen med fler än fem anställda saknar kollektivavtal. 

Almega ser med oro på den protektionism mot internationell migration som nu brer ut sig. Sveriges växande näringsliv behöver möjligheten att kunna rekrytera från andra länder, för att åtgärda kompetensbrister och stärka sin konkurrenskraft. LO har lyckats etablera en negativ mediabild där arbetskraftsinvandring gjorts liktydigt med utnyttjande av arbetskraft. Både politiker och forskare har snabbt och okritiskt stämt in i den kören. 

Idag avslås många förlängningsansökningar för arbetstillstånd på grund att företag utan kollektivavtal missat en detalj i kollektivavtalen, trots att villkoren överlag är goda. Små missar får orimliga konsekvenser för både arbetsgivare och arbetstagare. 

Istället för att tvinga in alla företag i lösningar som är detaljstyrda efter kollektivavtalen bör regelverket öppnas upp för helhetsbedömningar av villkoren. Annars kommer arbetskraftsinvandring upphöra vara en reell möjlighet för en stor del av de kunskapsintensiva tjänsteföretag som dagligen kämpar för att åtgärda sina växande kompetensbrister.

Läs även: Sverige måste tänka om när det gäller arbetskraftsinvandring.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Fler artiklar om Arbete

21 mars

”Sverige måste utbilda för framtidens välfärd”

Heléne Fritzon, ordförande (S) förhandlingsdelegationen SKL
15 mars
13 mars

Replik: Bristyrken hjälps inte av protektionism

Anna König Jerlmyr , oppositionsborgarråd (M), Stockholms stad
9 mars

”Det måste bli lättare att rekrytera till bristyrken”

Emilia Bjuggren, arbetsmarknadsborgarråd (S), Stockholm
8 mars

Fler i arbete med nationell strategi för validering

Jonas Milton mfl, ordförande Valideringsdelegationen 2015–2019

Senast publicerat

Idag 16:31

Replik: Politiker ska inte styra över teaterscenerna!

Saga Axmalm , vice ordförande Liberala ungdomsförbundet Göteborg
Idag 15:40

Stoppa regeringens upphandlingslag - igen!

Carina Lindfelt & Birgitta Laurent, avdelningschef Arbetsmarknad / expert på upphandlings- och konkurrensfrågor, Svenskt Näringsliv
Idag 11:41

Låt funktionsnedsatta arbeta i omsorgen

Monica Lingegård, vd Samhall
Idag 09:12

”Skärp kraven för miljövänliga hus”

Pernilla Winnhed mfl, vd Energiföretagen Sverige

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här