Sökresultat

Debatt: Använd slammet som en resurs

REPLIK. Reningsverk som är Revaq-certifierade ligger steget före och fasar ut föroreningarna – för att undvika framtida problem, svarar representanter för reningsverken nätverket ”Ren åker ren mat” i DS nr 28/09.

DEBATT DAGENS SAMHÄLLE NR 29/09

SLAM. Genom reningen av hushållens avloppsvatten avskiljs 70 kg slam per person och år. Det är en växtnäringsresurs som innehåller fosfor. Vi anser att slammet kan bidra till en hållbar jordbruksproduktion i Sverige och inom EU.

Förbränns slammet kan vi med dagens teknik ännu inte återvinna fosforn på ett driftsäkert sätt. Använder vi det som anläggningsjord, som är billigast, kan inte fosforn användas inom odling.

Svenskt Vatten har därför tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund, Lantmännen och Svensk Dagligvaruhandel tagit fram certifieringssystemet Revaq. Det är ett system med tredjepartskontroll som har högre krav än svensk lagstiftning.

Inom Revaq åtar sig reningsverken ständiga förbättringar. Det gäller bland annat att nå lägre innehåll av kadmium och övriga metaller samt att fasa ut prioriterade kemiska ämnen som används inom industrin. Reningsverken bestämmer vilka industrier som får vara anslutna.

På gården görs en kadmiumbalans för varje jordbruksskifte där slam tillförts. Allt slam ska vara hygieniserat och salmonellafritt innan det kan levereras till jordbruk. Om inte reningsverken klarar av förbättringsarbetet inom Revaq utesluts de.

Genom Revaqarbetet får vi en rejält minskad kemikalieanvändning i hela samhället, en öppen och hållbar användning av slam inom jordbruket och mindre kemikalier till vattendragen. Det kan inte vara miljömässigt riktigt att stoppa arbetet med Revaq.

Fosfor till åkermarken är en förutsättning för produktion av livsmedel. Brytvärd fosformineral till gödselmedel kommer att ta slut inom 60–150 år, det gäller speciellt den råvara som har lågt kadmiuminnehåll.

Användning av slam från Revaqcertifierade reningsverk innebär att vi tar vårt ansvar på väg mot ett hållbart samhälle, genom att återvända denna fosforresurs. Om vi i den rika världen återcirkulerar vår egen fosfor möjliggör vi också för tredje världens bönder att kunna köpa in fosformineral.
Slamanvändningen på jordbruksmark är betydligt vanligare i de länder Sverige importerar mycket livsmedel från. Vi följer noggrant erfarenheter och utvärderingar från dessa länder.

Under de senaste åren har tre omfattande utredningar – beställda av det norska Livsmedelsverket, det brittiska miljödepartementet respektive EU – tagits fram. Enligt dessa breda studier sker ingen negativ hälso- och miljöpåverkan vid användning av slam på jordbruksmark när man följer europeisk lagstiftning.

Men vi i Sverige vill ligga steget före, vara aktiva och fasa ut föroreningarna för att undvika framtida problem. Därför har vi startat det unika arbetet med Revaq.

Anders Finnson
Vice vd, Svenskt Vatten
Zahrah Ekmark
Projektledare, Revaq
Per Manhem
Vd, Käppalaförbundet
Katarina Hansson
Ellinge reningsverk, Eslövs kommun

Fotnot: Riksdagens miljömål för återföring av fosfor från avlopp: ”Minst 60 procent av fosforn i avlopp ska återföras till produktiv mark varav minst hälften ska återföras till åkermark till år 2015”.

Tipsa redaktionen

Skicka gärna ett tips till oss på redaktionen!

Rapportera fel

Här kan du uppmärksamma oss på eventuella fel du upptäcker på sidan.

  • REVAQ inte kvalitetsgranskat

    För att återföra fosfor till livsmedelsproduktion finns säkrare och energieffektivare sätt än REVAQ. Det som ligger närmast till är superkritisk vattenoxidation. Detta möjliggör återvinning av fosfor samt fällningskemikalier. Det som saknas i denna slamdiskussion är en bra livscykelanalys. Det finns en bra sådan gjord för Stockholm Vatten 2004. Läs denna så blir det en mer nyanserad debatt.

    Ulf Kolback 02 november 2009
  • REVAQ-certifieringen har ett brett stöd

    Det är utmärkt att Anna Ljungqvist i sin kommentar ställer sig bakom det viktiga miljöarbetet inom REVAQ - att få bort oönskade ämnen till avloppet.

    REVAQ har stöd hos de som odlar marken och de som förädlar och säljer maten just därför att REVAQ-arbetet innebär en snabb och ständig minskning av oönskade ämnen till reningsverken. Jordbruksanvändningen av slam från icke-certifierade reningsverk bör däremot snarast upphöra.

    Anders Finnson, ordförande i REVAQ:s styrgrupp 02 oktober 2009
  • Gärna Revaq men ingen slamspridning

    Ni får gärna fortsätta att förbättra kvaliteten på slammet och minska utsläppen av skadliga kemikalier i avloppet. Men lägg inte ut slammet på våra marker!Och säg inte att certifiering med Revaq innebär att slammet är oskadligt och kan läggas ut på åkrarna.Att prata om kretslopp och återföring av fosfor är bara ett svepskäl för att bli av med slammet. Fosfor kan återföras på andra sätt.Bönderna kan lägga tillbaka dyngan från djuren på åkrarna, då blir någon brist på fosfor.Om bönder utomlands använder slam på åkrarna är det en bra argumnet för att köpa svenskt kött och svenska livsmedel.

    Anna Ljungqvist 30 september 2009
Webbfråga
Var det onödigt att ge kommuner och landsting krisstöd?