Ansvarsröran skadar det svenska vägnätet

Infrastruktur. Uppdelningen av väghållningsansvaret mellan staten och kommunerna måste reformeras. Den senaste uppdelningen gjordes 1944, men idag är förutsättningarna radikalt annorlunda. Kärnfrågan är hur mycket av dagens statliga ansvar som bör överföras till regioner och kommuner och hur formerna för en ny finansieringsmodell kan se ut.
Jan Söderström , Fd chef för SKL:s sektion för infrastruktur och fastigheter

Vägverket – numera Trafikverket - kräver nu allt större bidrag från kommunerna för att bygga om det statliga vägnätet. Men är det rimligt att kommunerna betalar för det som egentligen är en statlig uppgift? Frågan har blivit ett allvarligt tvisteämne under de senaste åren. Under tvång har kommunerna måst acceptera medfinansiering och förskottering, det vill säga att kommunala skattepengar måste till för att uppgradera statens vägar.

Ytterst bottnar tvisten i frågan om väghållningsansvaret. Vilka vägar ska staten respektive kommunerna sköta? Idag har Trafikverket ansvar för alla viktigare vägar på landsbygden, men i många fall också gator inom tätorterna. Kommunernas ansvar inskränker sig i de flesta fall till gatorna i tätorten.

Den uppdelning av väghållningsansvaret som nu gäller gjordes år 1944. Man kan lugnt konstatera att samhällsutvecklingen numera gjort den överspelad. Då fanns det 2 500 kommuner, en indelning som byggde på 1862 års kommunalförordning. Hälften av dem hade i början av 1940-talet under 1 000 invånare och en fjärdedel under 500 invånare. Kommunerna var små och svaga, de flesta hade ingen kompetens att ta ansvar för den utveckling av vägnätet som den gryende bilismen krävde. Det var då självklart att staten måste ta det ansvaret.

Annons

Idag är förutsättningarna radikalt annorlunda. Efter två kommunreformer – den ena 1952, den andra kring 1970 – har antalet minskat till 290. Kommunerna har numera hög kompetens inom såväl planering, byggande som underhåll av infrastruktur. Och deras intresse för ett förbättrat vägnät är intimt sammankopplat med utvecklingen av såväl näringsliv som bostadsbyggande.

Uppdelningen av väghållningsansvar mellan staten och kommunerna måste nu reformeras. Medfinansiering och förskottering av projekt är ett tecken på att båda parter de facto inser att det är rimligt att kommunerna tar ett större ansvar. Vägverket har i flera omgångar försökt överföra en andel av de statliga vägarna till kommunerna, men dessa har givetvis inte haft några incitament att ta på sig ökat ansvar utan att få rimlig ekonomisk kompensation. Nu i höst har Trafikverket på nytt initierat en ny utredning om väghållningsansvaret – dock utan mandat att ändra på de ekonomiska förutsättningarna. Sannolikheten att man går i mål med några förändringar är alltså liten.

Den nuvarande ansvarsröran innebär stora problem på många håll. Orimligt mycket tid måste läggas ner på förhandlingar – som ibland liknar forna tiders hästhandel. Och många angelägna projekt kommer inte ens till stånd. Ett exempel är Orsa. Där är staten väghållare för Järnvägsgatan, en huvudgata som skär rakt igenom centrum. Gatans utformning inbjuder till höga hastigheter och trafiksäkerheten är besvärande låg. Inga åtgärder för att förbättra vare sig säkerhet eller miljö har genomförts under de senaste decennierna. Kommunen har tagit fram en plan för hur gatan bör byggas om som Trafikverket tillstyrkt. Av de cirka 20 miljoner som ombygganden kostar är Orsa beredd att stå för 13 miljoner och dessutom ta över underhållet om man får resterande 7 miljoner från Trafikverket. Men Trafikverket anser inte att de ska bidra till upprustningen – trots att det är en statlig väg!

Det borde nu vara tid för regering och riksdag att ta initiativet till en grundläggande översyn av väghållningsansvaret. En sådan måste innefatta såväl planering, byggande och drift som finansiering. Kärnfrågan är hur mycket av dagens statliga ansvar som bör överföras till regioner och kommuner och hur formerna för en ny finansieringsmodell bör se ut. Att dagens ansvarsuppdelning är överspelad är uppenbart: det är inte rimligt att kommunernas ansvar idag bygger på den kommunindelning som beslutades år 1862! 

  • Jan Söderström, Fd chef för SKL:s sektion för infrastruktur och fastigheter

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
619 har röstat hittills.

Fler artiklar om Infrastruktur

23 september

"Låt bredbandsnäten konkurrera på lika villkor"

Mikael Ek, Stadsnätsföreningen
22 september

Flyglobbyn vill stoppa snabbtågen med fula knep

Gunnar Söderberg, f d planeringsdirektör
18 september

Kommunalt veto mot vindkraft måste bort

Helena Jonsson m fl, ordförande LRF
17 september

PRO: "Bygg bostäder pensionärer har råd med"

Curt Persson & Leif Linde, Pro och Riksbyggen
17 september

SKL: Finland kan lära oss att bygga mer

Anders Knape, ordförande SKL

Senast publicerat

Idag 15:16

Inför miljöskatt på konventionellt jordbruk

Artur Granstedt, docent och kooordinator Beras
Idag 11:24
Idag 10:25

SD:s röster mer värda än KD:s i kommunvalet

Erik Slottner, Kristdemokraterna Stockholm
Idag 07:21

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova