Ansvarsröran skadar det svenska vägnätet

Infrastruktur. Uppdelningen av väghållningsansvaret mellan staten och kommunerna måste reformeras. Den senaste uppdelningen gjordes 1944, men idag är förutsättningarna radikalt annorlunda. Kärnfrågan är hur mycket av dagens statliga ansvar som bör överföras till regioner och kommuner och hur formerna för en ny finansieringsmodell kan se ut.
Jan Söderström, Fd chef för SKL:s sektion för infrastruktur och fastigheter

Vägverket – numera Trafikverket - kräver nu allt större bidrag från kommunerna för att bygga om det statliga vägnätet. Men är det rimligt att kommunerna betalar för det som egentligen är en statlig uppgift? Frågan har blivit ett allvarligt tvisteämne under de senaste åren. Under tvång har kommunerna måst acceptera medfinansiering och förskottering, det vill säga att kommunala skattepengar måste till för att uppgradera statens vägar.

Ytterst bottnar tvisten i frågan om väghållningsansvaret. Vilka vägar ska staten respektive kommunerna sköta? Idag har Trafikverket ansvar för alla viktigare vägar på landsbygden, men i många fall också gator inom tätorterna. Kommunernas ansvar inskränker sig i de flesta fall till gatorna i tätorten.

Den uppdelning av väghållningsansvaret som nu gäller gjordes år 1944. Man kan lugnt konstatera att samhällsutvecklingen numera gjort den överspelad. Då fanns det 2 500 kommuner, en indelning som byggde på 1862 års kommunalförordning. Hälften av dem hade i början av 1940-talet under 1 000 invånare och en fjärdedel under 500 invånare. Kommunerna var små och svaga, de flesta hade ingen kompetens att ta ansvar för den utveckling av vägnätet som den gryende bilismen krävde. Det var då självklart att staten måste ta det ansvaret.

Annons

Idag är förutsättningarna radikalt annorlunda. Efter två kommunreformer – den ena 1952, den andra kring 1970 – har antalet minskat till 290. Kommunerna har numera hög kompetens inom såväl planering, byggande som underhåll av infrastruktur. Och deras intresse för ett förbättrat vägnät är intimt sammankopplat med utvecklingen av såväl näringsliv som bostadsbyggande.

Uppdelningen av väghållningsansvar mellan staten och kommunerna måste nu reformeras. Medfinansiering och förskottering av projekt är ett tecken på att båda parter de facto inser att det är rimligt att kommunerna tar ett större ansvar. Vägverket har i flera omgångar försökt överföra en andel av de statliga vägarna till kommunerna, men dessa har givetvis inte haft några incitament att ta på sig ökat ansvar utan att få rimlig ekonomisk kompensation. Nu i höst har Trafikverket på nytt initierat en ny utredning om väghållningsansvaret – dock utan mandat att ändra på de ekonomiska förutsättningarna. Sannolikheten att man går i mål med några förändringar är alltså liten.

Den nuvarande ansvarsröran innebär stora problem på många håll. Orimligt mycket tid måste läggas ner på förhandlingar – som ibland liknar forna tiders hästhandel. Och många angelägna projekt kommer inte ens till stånd. Ett exempel är Orsa. Där är staten väghållare för Järnvägsgatan, en huvudgata som skär rakt igenom centrum. Gatans utformning inbjuder till höga hastigheter och trafiksäkerheten är besvärande låg. Inga åtgärder för att förbättra vare sig säkerhet eller miljö har genomförts under de senaste decennierna. Kommunen har tagit fram en plan för hur gatan bör byggas om som Trafikverket tillstyrkt. Av de cirka 20 miljoner som ombygganden kostar är Orsa beredd att stå för 13 miljoner och dessutom ta över underhållet om man får resterande 7 miljoner från Trafikverket. Men Trafikverket anser inte att de ska bidra till upprustningen – trots att det är en statlig väg!

Det borde nu vara tid för regering och riksdag att ta initiativet till en grundläggande översyn av väghållningsansvaret. En sådan måste innefatta såväl planering, byggande och drift som finansiering. Kärnfrågan är hur mycket av dagens statliga ansvar som bör överföras till regioner och kommuner och hur formerna för en ny finansieringsmodell bör se ut. Att dagens ansvarsuppdelning är överspelad är uppenbart: det är inte rimligt att kommunernas ansvar idag bygger på den kommunindelning som beslutades år 1862! 

  • Jan Söderström, Fd chef för SKL:s sektion för infrastruktur och fastigheter

Dela artikeln

Ämnen i artikeln

Relaterade artiklar

19 november 2013
Per Bill och Jan-Evert Rådhström
8 november 2013
Phia Andersson & Lars Johansson
29 oktober 2013
Per Bill och Jan-Evert Rådhström
17 juni 2013
Björn-Owe Björk

Så tycker Dagens Samhälles läsare

Du har redan röstat.Tack för din röst!
619 har röstat hittills.

Följ den här debatten

Du får ett mejl varje gång ett nytt inlägg i denna debattråd publiceras.

Dela den här artikeln

Fler artiklar om Infrastruktur

Igår 16:36

Vindkraften sliter oförtjänt i motvind

Johanna Olesen, ordförande Svensk Vindkraftförening
15 april

Tågexperter: Den svenska järnvägen har havererat

Åke Nilsson m fl, fd vd Asea Traction AB
10 april
8 april

Så får vi sund konkurrens på bostadsmarknaden

Stefan Dahlgren, vd CM-bolagen
3 april

Senast publicerat

Idag 11:25

Stockholm behöver Europa

Sten Nordin m fl, finansborgarråd Stockholm
Idag 05:34

Är allt våra politiker gör bara dumt och fel?

Andreas Krohn, vd Rud Pedersen Sverige
Igår 16:36

Vindkraften sliter oförtjänt i motvind

Johanna Olesen, ordförande Svensk Vindkraftförening
Igår 13:32

EU:s budget visar att Nilsson (S) har fel

Annie Lööf m fl, näringsminister (C)
Igår 05:40

Dumsnålhet slår mot fritidshemmen

Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på nätet – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Läs mer och prova