Anders Borg förolämpar Sveriges lärarkår

Skola. Regeringens senaste skolutspel om att införa betyg i fyran samt att finansministern kallar undervisningen för "grupporienterad flumpedagogik" visar på en och samma sak: Vi har nu en osedvanligt dålig och flummig skolpolitik. Det skriver lärarna Ann Hultman Jakobsson, inititativtagare till #skolvåren, och Anna-Karin Bengtsson.
Annons

Vi är oroliga för Sveriges utveckling. De som styr vårt land måste börja visa tillit till folket. Skolpolitiken har i sex år kännetecknats av en retorik som säger oss att vi “förmodligen har osedvanligt dålig pedagogik i Sverige”, för att citera finansminister Anders Borg. Nu får det vara nog. För att göra Sverige konkurrenskraftigt måste politikerna sluta genomföra flummiga, oförankrade uttalanden och reformer för skolan.

Att utbildningen i Sverige står inför stora utmaningar är vi nog alla överens om. Det är i analysen om vad problemen beror på som meningarna går isär. Anders Borg visar tydligt vilken fot han står på när han i ett referat i tidningen Affärsvärlden målar med den breda penseln och beskriver skolans problem i termer av “grupporienterad flumpedagogik” och “för lite räkning”.

Det är svårt att inte ta Borgs uttalanden som en direkt förolämpning gentemot Sveriges lärarkår. Samtidigt är vi många som frågar oss om de senaste årens politiska styrning av skolan har någon beröringspunkt med den samtid vi lever i, eller om Alliansen vill återskapa en skola från gårdagen. För att använda sin egen skolgång som utgångspunkt för dagens skolpolitik kommer att göra just det; söka lösa dagens problem med gårdagens lösningar. Frågan är om eleverna går ur skolan utan godkända betyg för att pedagogiken är osedvanligt dålig, eller för att skolan har utformats så att den känns irrelevant för dagens ungdom? Att dessutom nu höja debatten och säga att vi också ska sätta betyg från årskurs fyra är ju ett sätt för regeringen att markera att de inte vill ha en flumskola. Detta sker på vår bekostnad och betyg från årskurs fyra säger vi nej till.

Annons

Borg är inte ensam om att i svepande ordalag tala om hur skolan ska lösa problemen. Tyvärr är han heller inte ensam om att utelämna vilken forskning han stödjer sina lösningar på. Att Sverige har mindre undervisningstid än genomsnittet i OECD-länderna, att vi har mindre antal läxor och prov samt mindre tid för ämnen som matematik och språk må vara sant - frågan är om det är relevant? Skolor runt om i Sverige jobbar hårt för att gå från att vara “provskolor” till att bli skolor som hjälper och stöttar eleverna med formativ bedömning, eftersom summativ bedömning i from av enstaka prov inte visat sig vara lika effektivt för lärande. Det är också mycket svårt att hitta stöd för att läxor ska ge positiv effekt. Och i de länder där skolan fyller hela barnens vardag vittnar elever om stress. Dessa toppländer står med facit i handen: Pluggskolan får stora konsekvenser för hälsotillståndet i landet. De fem länder som föll mest i Pisa var fem utvecklade och välmående länder. Detta kräver en djupare analys. Men elevernas välmående kanske inte är värt något i Borgs ekonomiska rutnätsbild av världen?

Det är också en chockerande människosyn som Borg uppvisar, när han tycker att hotet om ett förlorat sommarlov är en bra motivator för eleverna. Uttalandet om att matematik och språk ska vara särskilt svåra ämnen visar också att Borg inte inser hur olika det är för varje elev. Att enbart räkna och repetera ger inga problemlösare och framför allt, det fungerar inte för alla. Snarare har vi haft alldeles för mycket fokus på ‘räkning’ och för lite på förståelsen i Sverige, än tvärtom. 

Vi måste ta ett större grepp runt utbildningsfrågan i Sverige. Vi måste göra djupare analyser och fundera kring vilket samhälle vi vill skapa. Vi kan suktande blicka mot Japan och Korea och önska oss en topplacering i Pisamätningarna, men vi måste också fundera över om det är ett samhälle som Japan och Korea vi vill ha. Kanske är det våra försök att reglera skolan åt det hållet som gjort att eleverna tappar motivationen i och för skolan?

Hade vi en magisk skolpolitik skulle vi kanske kunna lösa Sveriges utbildningspolitiska utmaningar på ett snabbt och smidigt sätt. Men, med facit i handen, har vi en osedvanligt dålig skolpolitik i vårt land just nu. En skolpolitik som frontas av uttalanden och reformer som inte har någon förankring i djupare analyser, större visioner eller forskning. En osedvanligt dålig grupporienterad flumpolitik, skulle man kunna säga.

Fler artiklar om Skola

6 december

”Dags även för trendbrott i skolpolitiken”

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
6 december

”En marknadsstyrd skola blir aldrig likvärdig”

Sten Svensson & Daniel Suhonen, Katalys
6 december

Dags att ta tag i skolskillnaderna

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund
6 december

Senast publicerat

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här