Är det skillnad mellan äpplen och päron i en upphandling?

Upphandling. Vilken beloppsgräns som ska gälla för direktupphandlingar förtjänar en ordentlig diskussion, men den blir lätt missriktad. Lika viktigt är att fundera över vad som menas med upphandlingar av samma slag, och vad som egentligen är en upphandlande myndighet.
Jon Kihlman och Mikael Blomberg , advokat respektive upphandlingschef
Annons

På detta forum, Dagens Samhälles debattsajt, har under en tid diskuterats om det är lämpligt att höja beloppsgränsen för direktupphandlingar. Gränsen är emellertid ganska ointressant så länge man inte har klart för sig vad som skall ingå i en bedömning av om den överskrids. Det är i dag inte möjligt att på ett korrekt sätt göra en sådan bedömning! Det finns således inte i dag tillräckligt underlag för att fastställa vad som avses med upphandlingar av samma slag. Det finns inte heller underlag för att fastställa vad som är en upphandlande myndighet, eller, rättare sagt, vad som inte är det. Det finns bara ett begränsat underlag utifrån vilket man kan göra någorlunda kvalificerade antaganden.

Så länge begreppen inte är definierade, är diskussionen om den ena eller andra direktupphandlingsgränsen näst intill irrelevant. Ett enkelt exempel får belysa: Upp till vilket belopp får en kommuns behov av frukt tillgodoses genom direktupphandling? Kommunen består av fem självständiga förvaltningar. Den frukt som skall köpas är dels äpplen, dels päron.

Om äpplen och päron är av samma slag (frukt) skall inköpen av dem läggas samman vid bedömningen av hur mycket som får köpas. Om de däremot är av olika slag (äpplen och päron) skall de bedömas var för sig. Kommunen får i det senare fallet direktupphandla dels äpplen, dels päron, för sammanlagt drygt 569 000 kr.

Annons

Om varje förvaltning är en upphandlande myndighet – vilket de mycket väl kan vara trots att de inte är juridiska personer – får kommunens samlade behov av frukt tillgodoses genom förvaltningarnas direktupphandlingar upp till ett värde av drygt 1 423 000 kr, medan kommunens samlade behov av äpplen och päron på motsvarande sätt får direktupphandlas upp till 2 846 310 kr.

Det finns nog två skäl till att direktupphandlingsgränsen diskuteras flitigt, medan de här berörda frågorna om vad som avses med upphandlingar av samma slag och vad som utgör en upphandlande myndighet i stort sett förbigås med tystnad. Den ena är att beloppsgränsen är konkret och därmed enkel att diskutera. Det går att empiriskt fastställa vad som är en ekonomiskt riktigt gräns: Gränsen skall gå vid det belopp där det kostar med än vad det smakar att genomföra en förenklad upphandling. I jämförelse är definitionerna av vad som är en upphandling av samma slag och vad som är en myndighet abstrakta och svåra att fastställa. En diskussion om dessa begrepp blir därför lätt mycket komplicerad. Det andra skälet är att vi i Sverige inte råder över definitionerna av vare sig upphandlande myndighet eller upphandling av samma slag, åtminstone inte så länge som vi har tänkt oss att de skall svara mot sina motsvarigheter inom den direktivstyrda delen av upphandlingslagstiftningen. Det finns emellertid inget som hindrar lagstiftaren från att efter bästa förmåga ta ställning till hur direktivets motsvarigheter bör förstås och föra in sådana definitioner i regleringen av direktupphandling.

En diskussion som är begränsad till beloppsgränsen för direktupphandling är som vi ser det i allt väsentligt missriktad. För att diskussionen skall föra framåt, måste den inbegripa även vad som avses med upphandlingar av samma slag och upphandlande myndighet.

För god ordnings skull vill vi tillägga att vi är tämligen övertygade om att äpplen och päron är av samma slag (och således ”frukt” snarare än ”äpplen” och ”päron”). Exemplet är valt enbart eftersom det är brukligt att jämföra just äpplen och päron.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Fler artiklar om Upphandling

22 februari

Dags att lägga ned de krisande landstingen?

Sven Román , barn- och ungdomspsykiater
27 januari

Luleå vill ha schysta villkor vid upphandling

Yvonne Stålnacke mfl, kommunalråd (S), Luleå
9 januari

Samhället tjänar på att geodata blir öppen data

Erik Lakomaa, disputerad forskare i ekonomi
27 december 2016

Landstinget borde lägga mer pengar på konsulter

Peter Englén & Anders Troedsson, teamkonsulter
9 december 2016

Därför är krav på pensioner problematiskt

Ulf Lindberg & Stefan Holm, Almega

Senast publicerat

Igår 13:35

”Fi:s feminism är rent kvinnofientlig”

Linnea Hylén, ledamot i CUF:s internationella kommitté
Igår 11:06

Lokalt samarbete med högskolan höjer kvaliteten

Eva Nordmark
, ordförande TCO
Igår 10:56
Igår 10:29

”Vårdval gör vården för reumatiker ojämn”

Håkan Håkansson & Cecilia Carlens, Reumatikerförbundet resp Sv Reumatologisk Förening
Igår 09:56

Kostråd måste kunna få anpassas till individen

Jenny Levin mfl, leg. dietist primärvården Stockholm

Var med i debatten du också

Vill du vara med i debatten? Klicka här!

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här